PersonalPhoto_126123_1245.jpg?1473375610

Hela livet har jag haft ett slags fobi mot all auktoritet, som t.ex läkare...hatar att gå till läkare...där har jag ett problem att lösa...att få ut mina mediciner måste man ju gå till läkaren en gång i året...oj vad det tar emot...inte så att jag skulle vara rädd för läkare...jag kan inte förklä känslan i ord vad jag känner
Jag tror att detta beror på av ett par händelser i min bardom...tandläkaren borrade utan bedövnig, jag grät...sedan dess var det svårt att få mig att gå till tandläkaren...istället fick jag lida på dålig tandhygien ganska länge.

Vanliga läkare då...som barn sövdes jag med eter, eter i en stor bommullsstuss som dom höll med våld på min näsa och mun...jag sparkade och sparkade, men inget hjälpte, sedan slocknade jag...efter det  ville jag aldrig gå till läkaren...det sitter kvar denna olustkänsla.
Men jag klarar mig, klarar alla dessa situationer nu...men jag minns och känslan är obehaglig...jag kan inte få bort denna obehagskänsla...får nog fortsätta att leva med det.

Att länge sedan hända jobbiga händelser påverkar ännu idag...det är ofattbart, eller hur.
Jag brukar kalla detta för auktitets-fobi :)
Jag vill gå min egen väg...har alltid velat det...gillar inte när andra försöker bästamma över mig...jag vill vara fri.