Varför söker vissa bekträffelse för sig hela tiden? Med agressiva metoder? Med vilka metoder som helst? Är det värt det? En negativ tillvaro som en halvkändis en liten stund i en liten och en snäv krets kan inte sägas vara positiv och ge den agressiva något gott. Men vissa söker sig fram med vilka metoder som helst. Många förnedrar sig själv för att bli halvkända en liten stund i en liten och snäv grupp. När skall dessa människor vakna upp och bli vuxna? Gamla, nästan pensionerare damer kan även bete sig så där. Är det ensamhet dom lider av? Gillar dom att ha andras kritiserande blickar på sig? Inte vet jag. Men jag vet dock att dessa människor är olyckliga.

👎