Akta dig för smicker.-------Smickraren fjäskar. Ju mer smicker, desto mer fjäskar smickraren. Varför smickrar man då? Förmodligen vill smickraren att den han smickrar skall tro att han smickraren är en vän. Man skall inte glömma att en riktig vän behöver inte visa sin vänskap genom att smickra. Smickraren är oftast osann i sin smicker. Därför får man faktist vänta sig att smickraren kommer även att klandra dig bakom din rygg. Om man sår ”trevliga” osanningar, kommer den personen även att så ”otrevliga” osanningar. Smickraren vill leka att han är vän med alla. Därför all smicker och klander bakom ryggen.

Varför stressar du?------När jag ser omkring mig, ser jag en massa stressade människor, som rusar vidare, till jobbet, hem, dagiset, affären, städa…dom har brottom. Många har t.om med brottom under sin ledig tid, helgerna, kvällarna, semestern…Barnen blir inlärda i denna stressiga liv. Varför ser så få faran med allt dessa stressande? Vad vinner man genom stress? Kanske lite mer pengar, knappast något annat. Det vad man får, är kroppliga besvär, såsom, hjärtbebsär…andingen blir snabb och yttlig, hjärnan får för lite syre…ont i muskler, ont i huvudet, hög blodtryck…Och sedan psykiska besvär, irriterad, sömnlös, trött, går i väggen. Är det värt det? Nej. Sluta stressa.

Pajkastning.------Pajkastning är ett slags ironisk/elak artad företeelse, som somliga individer anväder, för att nedvärdera en annan, eller för att orsaka ”smärta” för den andre. Samtidigt tror dessa pajkastare att dom är bra och intelligenta människor. Intelligens eller akademiskt utbildning sitter inte i pajerna, utan pajerna sitter i människans negativa tankar, negativitet riktad åt andras håll. Paj-kastaren förstår inte att han/hon avslöjar sig genom dessa pajer. Pajkastare gillar oftast bara sig själv allra högst och genom pajerna försöker denna individ visa hur bra han/hon är. Pajkastare mår inte bra.

Varför provosera?----Ofta anser dessa provokatörer att endast dom personligen har rätt att provosera, men dom vågar sällan erkänna att det handlar om provokation. Det kan vara politisk aktion enligt ens egen ideal, eller så provoserar man hela tiden andra, för att få den andre att bli arg. Ofta lägger man till mycket ironi med i spelet. Sjukt är det. Inte sjukt i ordens mening, men barnsligt agerat, precis som att dom kan inte prata civiliserat, bildat. Kanske fattas det bildning av dessa människor. Dom är iaf inte värda att kallas för fredsökande människor eller hjäpsamma människor. Det enda som spelar någon roll för dom, är att klaga och klaga och klaga, att klaga på något. Det är oerhört negativa människor det handlar om. Hoppas dessa människor förstår någon gång att leta efter positiva säganden och göranden. Då skulle dom må bättre.

Du själv äger dina egna beskymmer.-----Varför finns det lättsinniga egoistiska människor, vars eget liv kretsar hela tiden i deras tankar om dom själva och i det sedan vad dom släpper ut till andra om sina beskymmer att beskåda? Dom borde lära sig att minska sina behov att prata hela tiden om negativa saker, saker som irriterar dom hos andra, sina egna beskymmer. Sluta vara agressiv och otrevlig. Lär dig tycka om dig själv, då behöver du inte skälla på andra.

Kritiserar du andra?----Man bör lämna bort andras kritiserande, till det minimala. Människor som hela tiden kritiserar andra, rosar sig själv i sina egna tankar. Vad kallas det för? Egoism kanske? Egenkärlek? Narcissism? Troligen narcissism. Allt brukar kretsa kring dessa narcistiska människor. Alla kritiserande människor är inte narcistiska. Kritik bör man kunna våga ge vid behov.

Korvstoppning.-----Om man babblar i många många ord, långa haranger/inlägg, tröttnar läsaren/höraren. Talet/skriftet blir då ointressant, trist att läsa/höra. Det blir då korv-stoppning, i ett kör, inga mellanrum i pratet/skriften. Man tröttar ut läsaren/åhöraren. Åhöraren/läsaren börjar tänka på annat, något roligare, man så att säga puttar bort talaren/skriftens ord och hjärnan fylls av dagdrömmeri. Då behöver talet/skriften mellanrum, tomhet och i talet skall man ha humor/frågor/själv-ironi i mellanrummet i talet/skriften.

Spegling.-----I diskussionerna, sker ofta spegling. Man speglar sig själv i den andre. Men oftas är individen omedveten om detta. Individen ser då bara den andres fel. Oftas konstigt nog ser man bara felen. Människan är mycket mer benägen att kritisera än att rosa. Individer som förstår sig inte på spegling, inbillar att alla som tycker inte som hon/han, är dåliga att diskutera. Vad säger en sådan yttrande om den individen? Hon/han vill alltid att alla skall tycka som hon/han. Om andra gör inte det, har dessa andra då fel enligt hon/han.
Här spelar egenkärlek/narcissism in och ovanpå det sker spegling om egna fel hos andra. Men allt detta är hon/han omedveten om. Det egna jaget accepterar då bara sig själv, inga anda, man ser sig då som den bäste, som alla borde se upp till. Sådana personer brukar alltid ha stora problem med umgänge med andra människor.

Dumskallar kan ha rätt ibland.----Alla kan ha rätt ibland, både kloka och dumskallar. När man inser det, har man blivit en klokare människa. Men man är nog en riktig dumskalle ifall man inbillar sig att man har alltid rätt och andra fel. Man skall vara medveten att åsikter är inte detsamma som det absoluta sanningen, då när sanningen kan bevisas.

Vad vet vi?----Alla kan ha rätt ibland, både kloka och dumskallar. När man inser det, har man blivit en klokare människa. Men man är nog en riktig dumskalle ifall man inbillar sig att man har alltid rätt och andra fel. Man skall vara medveten att åsikter är inte detsamma som det absoluta sanningen, då när sanningen kan bevisas.

Varför tala illa om andra?-----Jag tror att alla människor pratar någon gång illa om andra eller negativt. Det vore dumt att neka det. Alla människor, inklusive jag själv, har jag hört någon gång fälla en negativ utlåtande om någon. Men…visst finns det dom som pratar illa om andra hela tiden, dom är aldrig nöjda med andra människor, sådana individer är inte heller nöjda med sig själva. Dom visar sina missnöjen med sig själva genom att leta efter något hos andra att prata illa om. Spegling…

Bli en bättre människa.----Vad är det för mening att klaga ifall man får negativ bemötande på sina skrivelser på nätet, forum och blogg? Istället borde man börja granska sig själv. Du kommer att hitta orsaken till negativitet som visas mot dig, ifall du vågar erkänna dina egna fel. Men först måste du våga se dina fel och brister och erkänna dom för dig själv. Sedan är det dags att börja förändra ditt beteende, ditt uppförande. Det är enda vägen att du skall bli nöjd med dig själv, för att du så småningon kan ”älska” dig själv. Först då har du skapt inom dig förmågan att lyssna vad andra säger och inte bara det vad du tror att andra säger eller det du inbillar om dig själv.

Konsten att gå vidare med sitt liv.----Släpp det gamla och gå framåt med ditt liv med ett öppet och ljust sinne. Men tyvärr, vissa fastnar i förflytna, kan inte gå vidare, dom bara ältar och ältar på gamla saker, skyller på andra och är allmänt otrevliga. Det är synd om dessa vilsna människor som kan inte ta hand om sig och klarar inte att leva i nuet. Vad fattas dessa människor? Det fattas förmåga att bearbeta snabbt det negativa, gå sedan vidare med positivitet som livslina. Tänk positivt, lev positivt, var positiv i dina tankar, handlingar och ord.

Dåliga vibrationer.----Att läsa ibland d negativa och agressivas bloggar, är inte det minsta givande. T.ex en bloggare skriver nästan hela tiden mycket negativt och agressivt om sina egna problem. Och skyller allt negativitet på andra. Sedan undrar hon varför så få svarar på hennes inlägg. Den bloggerskan har glömt att det negativa suger energi från andra. Få vill ge sin energi åt dessa negativa varelser. Det kräver enormt mycket energi att vara hela tiden negativ och aggressiv. Även läsarna/besökarna drabbas till slut av energibrist, det negativa suger ju ens energi.

Gör och lev så som du lär andra att leva.-----Det är lätt att prata, men mycket svårare att leva som man pratar eller lär andra att leva. Tungan är hal, tungan säger många gånger för mycket. Man får respekt när man lever som man lär andra att göra. Därför är det dåraktigt att lära andra att göra si eller så om man inte själv följa i sitt liv sina lärdomar. Man talar då med kluven tunga, falskt. Hur många gör så? Fundera på det en liten stund, granska dig själv, hur sann eller falsk din tunga är.

Är du flexibel eller är du en vanemänniska?-----Tänk om allt kändes trist? Jag får vara glad att jag är aldrig helt i dessa trista tankar. Jag känner en som tycker för det mesta att hennes liv är trist och tråkig. Jag brukar säga till henne att hon måste göra något nytt i sitt liv, inte hänga med bara i gamla och trista vanor, man måste våga ta nya tag, det är då livet kan kännas spännande och ljus. Inrutat liv kan kanske kännas trygg, ge trygghet, men med tiden kan den upplevas trist, grått och meningslöst. Många är dock rädda att förnya sina liv. Dom är rädda för nya saker för dom vet inte hur dessa nya saker kommer att påverka deras liv. Därför håller dom till sina invanda rutiner och undviker allt nytt. Men som följd av det kan trisessen komma ifatt och då beklagar dom sitt liv och allmänt är dom gnälliga och svåra att ha i umgänget.

Smickraren, fjärkaren---Smickraren än nästan aldrig ens vän och absolut inte en riktig vän. Smickren har en tendens att klaga på dig bakom din rygg. Men framför dig är dom väldigt inställsamma och medgörliga. Varför? Dom kanske inte vågar stå för sina ord, inte vågar visa äkta känslor ansikte mot ansikte, därför levererar dom falskhet till dig och andra.

När föräldrarna varnar sina barn---Man får väl anta att föräldrarna har själva gjort det dom varnar sina barn för. Eller att föräldrarna fortfarande gör det. Som att…svära, ljuga, inte äta upp maten, inte sova…till större barn säger föräldrar…drick inte sprit, börja inte röka, ha inte oskyddat sex, kom hem klockan 10, …Mycket av det där har föräldrar själva gjort. Dom flesta barnen kommer att göra allt det där och mer till. Det brukar ju vara så att man lär bäst av sina egna misstag. Mycket gör man av nyfikenhet när man är barn. Om en föräldrer gör fortfarande det dom varnar sina barn för, lär dom då sina barn att ljuga att vara oärliga. Såååå, som föräldrer bör man faktist tänka lite vad och hur man varnar sina barn. Var ärliga.

Sökandet efter kändiskap---Varför söker vissa bekträffelse för sig hela tiden? Med agressiva metoder? Med vilka metoder som helst? Är det värt det? En negativ tillvaro som en halvkändis en liten stund i en liten och en snäv krets kan inte sägas vara positiv och ge den agressiva något gott. Men vissa söker sig fram med vilka metoder som helst. Många förnedrar sig själv för att bli halvkända en liten stund i en liten och snäv grupp. När skall dessa människor vakna upp och bli vuxna? Gamla, nästan pensionerare damer kan även bete sig så där. Är det ensamhet dom lider av? Gillar dom att ha andras kritiserande blickar på sig? Inte vet jag. Men jag vet dock att dessa människor är olyckliga.

Munnen, tungan pratar för mycket---Om man tar hand om sin tunga, behandlar den den mycket bra. Men behandlar du din tunga illa, behandlar den dig illa. Det gäller alltså att tänka på vad man låter komma ur munnen. Tungan/munnen, kan bli ens vän, om man lär använda sin tunga/mun på ett bra sätt. Men alla vet vi ju att ofta kommer det ut från oss allt möjligt, det är sällan man tänker före innan man pratar. Man kanske tänker lite, men man kan ju inte planera i förväg allt vad man skall säga. Därför säger vi ibland sådant som en annan kanske blir illa berörd av eller blir sårad. Därför borde vi ta det till en vana att inte låta tungan agera alldeles utan förstånd. Tungan är hal tungan kan även vara elak, glad eller smikrande…så det gäller att försöka styra tungan, lite iaf. Tungan så att säga meddelar våra tankar till andra människor. Men tungan är inte särslikt bra för det där. Därför måste vi bli medvetna om tungans hala karaktär och ha i minnet att styra tungan lite…

Skällande hundar.-----Ibland har man hundar efter sig, t.ex skällande människor på nätet…i bloggar eller i forum. Man kan även ha samma problem i irl. Det bästa är att inte bry sig. Gå bara vidare och lämna skällande hundarna efter dig. Man går alltså vidare som en karavan. Det är ingen mening att stanna med hundarna, d vill ju inget bra med sitt skäll. Särskilt på nätet, i forum, kan man få en skällande människa efter sig. Det kan bli otrevligt, för d som skäller hela tiden, d försöker ju även bita. Agressivitet är otrevligt, agressiva människor suger energi från andra. D har behov av att suga andras energi. Klokast är att ignorera dessa skällande människor. Man blir bara trött och orkelös om man ger mycket energi åt den skällande människan.

Måste alla vara lika och ha lika mycket-----Jag förundras ofta detta att svensken tycker att alla skall ha lika mycket och alla skall vara lika osv osv. Ett bra tag sedan på TV1 i programmet från Almedalen, sa några där att alla har inte råd eller möjlighet att resa till Almedalen. Man tyckte att det var inte bra att ha Almedalsvecka med politik där i Gotland, när nu alla kan inte resa dit. Men Sverige är stort, alla kan aldrig resa samtidigt på en och samma plats. Skall man då avsluta all slags gemensamma aktiviteter på grund av att alla kan inte komma dit? I skolan skall alla vara så lika som möjligt, likadant i dagis. Inga avvikare gillas. Men men, vi människor är olika med olika intressen och olika kapaciteter för det ena eller det andra. Ingen är lik den andre. Olikheter kan inte tvättas bort. Vi är olika individer. Som det där med betyg i skolan. Betyg gavs väl inte därför att alla skulle vara så lika som möjligt och avvikare syntes på så viset inte lika lätt. Men avvikarna syns ju mycket tydligt då när barnen skall börja gymnasiet. Vissa kommer inte in alls. Vad beror det på? Dåligt fungerande grundskola på många ställen. Likhet eftersträvas. Avvikarna göms till att börja med.

Känslorna har fångat dig, tagit dig till sitt lydiga slav.-----Undrar du vem du är? Du är för det mesta dina känslors slav. Känslorna styr dig. Du låter känslorna styra dig. Du känner att du måste försvara dig. Du känner att du vill alltid ha rätt. Du inbillar saker och ting istället för att granska ditt innersta och se hur dina tankar har fängslats av dina känslor. Egot härskar i dig. Så länge förblir du dina känslors slav, som du vågar inte erkänna ens för dig själv vissa saker om dig. Du ljuger alltså för dig. Det är ett spel bakom gallerierna du försöker mata för andra. Slappna av…du skulle få mycket mer respekt av andra om du lärde vara lite mer ödmjuk…skäms inte…var ärlig…

Livet.-----Många upplever sina liv som tragedier. D är nästan aldrig nöjda med sina liv. Det uttrycker dessa människor genom att klaga på sina liv. Men det räcker inte för d. Många av d måste även klaga och kritisera andra. D liksom vill att inga andra heller skall vara lyckliga. Och ofta skyller d sina egna beskymmer på andra.
Att se på andras liv, deras glädje, sorger och tragedier, är för många som komedier Varför? Skadeglädje ni vet. Och att skvallra är mänskligt. Tänk efter, hur mycket pratade du eller du om andra individer igår?

Dålig minne, dålig omdöme.----Att ha dålig minne är inte lika hemskt att erkänna än att ha dålig omdöme. Få är det som vill kritisera sig själv. Hellre kritiserar vi andra istället. Men det är så att vi speglar oss genom andra människor och då kan vi även upptäcka vårt dåliga omdöme, men bara då ifall vi är medvetna om spegling och vågar titta oss i spegeln. Du skall veta att ingen kan ha ett helt perfekt omdöme, det skall vi hålla i minnet. Vi är ju inga allvetare.

Du eller Jag är inte hela världens medelpunkt.------Man bör inse att ingen är hela världens medelpunkt, varken jag, du, eller ni alla andra. Koncentrera er energi till positiva göranden och säganden istället. På det viset regisserar man ett positivare liv för sig själv. När man själv har förmåga att inte fastna i det negativa, ser även andra oss med lite positivare ögon. Om du är negativ, ser även andra dig som en negativ person. Om du är positiv, skapar du positiv energi runt om dig och andra ser dig som en positiv person som skapar positiva vibrationer i omgivningen. Därför får man ofta samma mottagning av andra, alltså likadan energi som man själv sänder utåt till andra.

Ordet och stenen.----Ordet har blivit sagt, orden går inte att bli osagda. Stenen har kastats och den kommer inte tillbaks i din hand. Därför måste man alltid stå för sina ord och handlingar, oavsett om dom är positiva eller negativa. Man måste ta ansvar för sina ord och handlingar, oavsett om man vill det eller inte. För man kan inte göra ordet och handlingar ogjorda.

Hur vi ser omgivningen.----Vi ser med vårra egna ögon, så som sinnet säger till oss. Om vi är ledsna, ser vi allt så sorligt ut. Om vi är arga, ser vi sakerna med arga ögon. Om vi är glada, ser vi sakerna med glada ögon, osv. Hur vi är, hur vi mår, det är avgörande hur vi uppfattar sakerna. När man vet detta, borde det vara det enda rätta att lära sig bli positivare för att kunna se saker med positiva ögon. Då mår vi bra. Alltså, var mer mer positiv än negativ. Det går.

Sanningen får man höra av barn och dårar.----Barn är fortfarande okonstlade, d är sig själva, d har inte lärt ännu att ta hänsyn, att inte såra…d säger det d tänker. Dårar beter sig likartat. Visst finns det ”normala” vuxna, som säger vad som helst, utan att bry vad d spottar ur sina munnar, sådana är väl inte dårar, men ouppfostrade, egoister, kan d kallas. D bryr bara om sig själva. Det är en konst att ibland kunna väga noga sina ord innan man uttalar orden.

Kollektiv byråkrati.----Byråkratiskt samhälle kan fungera oeffektivt just på grund av byråkratin. Allt är stelt, i förväg bestämt att så skall det vara, så skall man göra, det mal i all evigheter, skickar ärandet från instalt till nästa instalt, till slut har man kanske glömt hur det började. Snurr och åter snurr i byråkratins dans. Men alla dansarna i byråkratins organisation vet hur d skall dansa så att deras stela, runt gående byråkrati kan sägas vara välorganiserad, alla vet sin plats

Arbeta, men ingen utbildning.----Om man arbetar jätte mycket, långa dagar och i snabb takt, den människan orkar helt enkelt inte skaffa sig bildning, orkar inte ens tänka, utan är hela tiden trött, irriterad, sover, arbetar, äter och sover igen. Tankarna kretsar bara i arbetet för att tjäna mer och mer pengar för att kunna konsumera mer och mer. En sådan människa har glömt allt vad bildning innebär för en människa.

Vad har vi och vad har vi inte.-----Människan är sällan nöjd med det hon/han har och därmed tänker människan inte mycket allt det hon/han har. Istället tänker man vad man inte har. Och vad andra har men vad man själv inte har. Det är mer lockande att tänka det man inte har, drömma, eller vilja ha det man inte har. Hur mycket man är har, vill man ha något mer. Ha och ha och ha…hela livet ut…ha, ha, ha mer och mer. Vissa vill alltid ha något mer. Andra däremot vill ha bara ibland. Vi konsumerar och konsumerar, mycket sådant man egentligen ens behöver. Det är bara att konstatera att det vi inte har lockar mer än det vi radan har.

Lön i förskott.----Att få pengar innan man arbetat för pengarna, kan ha risken att man vill inte arbeta för pengarna. Pengarna finns ju i fickan. D flesta människor är bekväma av sig. Men förhoppningsvis kan d flesta agera moraliskt och hederligt. Man kan ju få skamkänslor på grund av att man tagit betalt men inte gjort jobbet man fått betalt för.

Regler eller sunt förnufft?-----Få människor vill ha regler, ifall man har möjligheter att använda sunt förnuft. Men hela mänskligheten har inte sunt förnuft, därför finns det en massa regler och lagar överallt i världen. Regler och lagar försöker hålla oss på den smala sidan, vara laglydiga och moraliska. Visst, ”idioter” behöver regler och lagar, för annars skulle ”idioten” leva rövare oftare än det görs nu. Utan regler skulle antalet idioter bli mer och mer. Det skulle bli kaos utan regler, för alla är inte kloka och visa. Frestelsen skulle bli för stor för mången, om världen inga regler och lagar hade. Vissa regler verkar vara helt onödiga och visst finns det alldeles för mycket av regler. Men det måste ju vara någonting som håller ordning på oss människor.

Lär leva idag, sluta planera för morgondagen.-----Många människor rusar genom hela livet. Dom planerar för morgondagen, för semestern nästa år, dom planerar sin karriär, kanske gör dom planer för flera år framåt. Vad är det för liv? D lever i framtiden, i framtidens drömmar och önskningar.
Dom har glömt bort att leva i nuet, i nuläget. Att leva genom att hela tiden planera för framtiden, kan vara mycket stressande, för självklart vill dessa planerade att planerna skall bli verkligt i framtiden och då oroar dom hur det skall gå för dom i framtiden.
Är det värt att planera hela tiden? Nej, lär dig leva i nuet. Vi lever ju bara en gång. Njut av livet idag, när du har möjlighet att njuta. För morgondanen kan vi inte veta något om.

En sällsynt fågel och en udda människa.-----Fågeln skapar inget oro hos tittaren. En sällsynt fågeln stannar inte någon lång tid i betraktarens närhet. Därför kan betraktaren vänta hur länge som helst för att få se fågeln ens några sekunder. Men när man möter en udda människa, blir det kanske oro på grund av det udda. Det kan vara en handikappad, en rom, en svart människa, en arab, en niqab närande muslimsk kvinna, mm. Då kommer rädslan, man vill inte se det udda i sin närhet.
Jag önskar och hoppas att även dom udda skall bli sedda som människor, människor som också behöver kärlek och omtanke. Varför skall en sällsynt fågel vara mer berättigad att existera än en udda människa?

När misslyckas man?----En människa som lyckas t.ex med det hon säger, är så pass självsäker att hon känner inga behov av att skylla på andra. Väldigt ofta t.ex i nät-forum-diskussioner, börjar en att skylla på den andra och uppträda aggressivt och göra personpåhopp. Då kan man vara säker på att den människan känner osäkerhet inom sig, en rädsla att förlora diskussionen. (som om det nu skulle behöva finnas en vinnare eller en förlorare) I det läget är bäst att den andra tystnar. Det leder ingenstans att ta emot den osäkras beskyllan och personpåhopp.
Såååå…gott folk, det är dags att lämna sådant destruktivt beteende som att beskylla andra. Diskussions mening är inte att en skall vinna och den andra förlora. Båda kan vinna ifall ni kan uppträda bra mot varandra.

Komma ihåg vad man sagt.----Om man ljuger, är det mycket lätt hänt att man kommer inte ihåg vad man ljugit. Så det är bäst att försöka hålla sig till sanningen. Varför ljuga? Är man kanske inte nöjd med sanningen? Är man inte nöjd med sig själv? Vill man verka bättre i andras ögon än vad man är? Hur det nu än är med med ljugarna, fattas det något från deras liv, så att d måste breda ut det med lite osanningar. Förr eller senare åker ljugaren fast iaf, det bör man ha i minnet när man ljuger. Att ljuga inger igen respekt.

I nytid har barnen många föräldrar.------Förr i tiden, en mamma, en pappa, många barn. I nytid, många pappor, många mammor, det är vad ett barn kan ha idag. Vad har förändrats? Varför har det blivit så? Iom att religionen inte längre har makt över människor och att kvinnor har strävat att bli som männen, har familjesammanhållningen ändrats enormt. Det ses inte längre viktigt att behålla familjen. Det tycks vara viktigare att söka hela tiden något nytt, söka efter nytt kärlek. Man tror att det nya skall vara varaktigt, men så tycks det inte bli. Mannen och kvinnan söker den rätta kärleken men blir sällan nöjda. Karusellen fortsätter. Därmed får barnen många hem, många familjer, många halv-syskon och många nya syskon genom dom nya föräldrarnas, deras barn från föregående äktenskap. Är man lycklig då? Troligen inte, för sökandet fortsätter. Hur känner barnen det då? Kanske förvirrade?
- Är det värt det att söka nytt kärlek hela tiden? Är det rätt mot barnen att göra så? Varför orkar man inte kämpa för sin familj? Frågorna är många och svaren är få.

Att vara missnöjd med sig själv.-----I min omgivning träffar jag sällan människor, som är missnöjda med mig. Men på nätet träffar jag desto mer missnöjda människor. Vad vi än diskuterar, finns det alltid några, som är missnöjda vad andra säger och då visar d sitt missnöje genom att börja prata skit on andra. Ofta tar d någon speciel och gör henne/honom till sin hackkyckling. Men innerst inne är d missnöjda med sig själva och d visar sitt missnöje genom att rikta sin ilska mot en annan människa, genom personpåhopp, förlöjligande, skällande, fördömande…Det är bara att gå t.ex in i ett forum och kolla. Förr eller senare dyker dessa missnöjda människor upp. Oftas riktar dom sitt missnöje mot någon som på något sätt skiljer sig från den stora massan. Inte alltid, men oftast gör d så. Dessa missnöjda individer förpestar sin omgivning med sitt gnäll. Men man bör kanske förlåta det, för d förstår ju inte ännu, varför d agerar så som d gör.

Vill du ha mig?----Vill du ha mig sådan som jag är? Eller vill du ändra på mig till en annan? Om du vill ha mig sådan som jag är, då älskar du mig villkorslöst. Vill du ändra mig till sådant du anser att jag borde vara, då älskar du mig inte, utan du älskar din dröm-kvinna, dröm-kvinnan som du skapat själv i dina tankar och samtidigt är du missnöjd med mig. Varför är det så vanligt att vilja ändra på andra människor? Är det så att du ser dina egna fel hos mig? Tänk efter lite? Du har inga rättigheter att ändra på mig. Du skall istället ändra på dig själv, ändra på sådant i ditt beteende som du är missnöjd med mig. Att spegla sig i andra, kan hjälpa dig att se dina egna fel. Men spegla i all tysthet, annars finns det alltid en risk att du skapar konflikter i din omgivning på grund av ditt eget beteende. Jag vet, jag skrev i jag form, men egentligen handlar det inte om alltså mig, utan bara mina tankar om detta.

Söker du hela tiden?-------Det måste vara jobbigt att hela tiden söka, söka något, ny partner, nytt jobb, mer materiella ting, mer pengar, mer fest, mer spänning….Det måste vara tärande att hela tiden leva i spänningen och undra, hittar jag det jag söker, när hittar jag det jag söker?
Varför är der så svårt för vissa att leva i nuet att njuta av ivet. Ingen kan väl på längden njuta av att hela tiden söka något nytt, mera.
Lär er leva i nuet.

Döm aldrig i vredesmod.----Domen står ju kvar. Orden kan inte bli osagda. Orden lever i allas tankar. Det hörda kan ju inte glömmas. Man minns. Därför är det ”farligt” att döma i vredesmod, för när man lugnat ned sig, ångrar man kanske det man sagt, men orden går inte att ta tillbaks. Där sitter man då och kanske skäms att man pratat så illa om någon. Den man pratat illa om, kommer att minnas vad du vräkte ur dig i din ilska. Du kan be om förlåtelse och få förlåtelse. Men glöm inte att den andre kommer iaf att minnas dina ord.

Det sagda blir inte osagda.-----Det vad man säger, får man inte osagt. Många ångrar efteråt sina ord eller det man gjort. Men hjälper ju inte. Man bör helt enkelt försöka låta bli att göra saker man vet är inte bra och vakta noga sin tunga. Pilen kommer inte tillbaka. Man kan säga även det så att allt ”giftigt” vi gör/säger mot andra, kommer inte tillbaks. När pilen skjuts iväg, fortsätter den. Det går inte att ångra, man kan inte stanna pilens färd. Det vad man gjort förut, har man gjort, man får det inte ogjort. Ens historia är ens historia. I den kan man se hurudan den människan har varit. Så det gäller att ta vara på sin historia och försöka bli en bättre människa.

Tala inte illa om andra----Den som talar illa om andra i din närvaro, talar även illa om dig i din frånvaro. Jag tycker det är obehagligt att lyssna på skvaller som är illa menat. Och jag får en obehaglig känsla gentemot den som pratar illa om en annan till mig eller i min närvaro så att jag hör det. Jag blir liksom avvaktande mot dessa som talar illa bakom andras ryggar. Jag litar inte på dom, lika lite som jag litar på smickrare/fjäskare.
- Men många andra tänker inte i samma banor som t.ex jag. Jag tror att det är så att ju äldre man blir, desto mer erfarenheter får man. Man liksom har haft många många fler år på sig att lära iakta det mänskliga beteendet. Det är ju ganska allmänt att man pratar illa om andra bakom deras ryggar.
- Men vad jag vet, så finns det två slags skvaller. Ett: positivt skvaller, som inte är illa menat. Två: negativt skvaller, där man pratar illa om den frånvarande, hittar på, eller sprider osanningar.
- Alla människor skvallar ibland, även jag. Det är ett beteende hos människan, ett beteende som vi kan bearteta lite hos oss själva. Ju mindre elakt du skvallrar om andra, desto bättre människa är du. Elakt skvaller kan vara oerhört skadligt.

Gör som du lär andra att göra.-----När jag läste min rubrik om igen, tänkte jag direkt, att många föräldrar eller andra vuxna, säger till barnen, gör så, gör inte så, säg så här, säg inte så…men d kan inte göra själv det d begär av barnen. Tänkt på det där att svära. Till barnen lär man att du skall inte svära, men den vuxna personen svär ofta så att barnet hör det. När barnet blir äldre, säger d vuxna, börja inte röka, drick inte sprit. Men själva röker d och dricker sprit. osv osv.
Vad lär sådant till barnen? Många barn struntar i vad d vuxna säger. För dessa vuxna kan inte göra själva det dom begär av barnen. På så viset lär barnen att man kan säga till andra ett, men strunta själv att göra det. Risken är alltså stor att barnen slutar lita på sina föräldrar. Barnen lär att vara oärliga.

Dränk inte dina sorger.-----Sprit tar inte bort ens sorger eller problem. Man kan bara döva sorgen eller problemet en liten stund med alkohol. Men allt finns dock kvar. Alkohol hjälper inte det minsta. Som sagt, sorgen och problemt kan simma, d simmar mycket bra, d simmar i alkoholer, d drunknar inte. D bara svimmar för en liten stund och sedan kommer d fram igen och plågar dig med full kraft. Just därför är alkohol inget botemedel för sorger och annat problem. Tvärtom kan man säga. Alkohol skadar människan.

Tala sanning, då minns du vad du sagt.-----Om man ljuger mycket, narrar andra, då är det väldigt svårt till slut att minnas allt vad man ljugit. Man minns bäst det som hänt på riktigt, riktiga händelser. Men det vad man ljugit, växer hela tiden ju mer man ljuger, hur skall man då kunna hålla allt ljugandet i minnet? Tänk om man ljuger på olika sätt till olika människor, då blir det ännu svårare att minnas allt man ljugit.
Det bästa är förstås att inte ljuga alls.

Trivs du med dina fel?----Nog måste vi trivas med våra ”fel”, när vi har det kvar år efter år. Men det finns både stora och små fel. Det är först och främst d stora felen vi måste bli av med. D små felen tillsammans med d goda sidorna hos oss kan man kanske kalla för, personlighet, hur vi är alltså. Ingen av oss är ju ofelbar, därför har vi dessa små ”fel” hos oss. Vi själva kanske ser d inte som fel, det är främst andra som kritiserar oss och letar fel hos en. Så egentligen det enda som behövs är att vi lär oss uppträda på ett fint sätt

Varför skvallrar man?-----Det där med skvaller, det finns många olika slags skvaller. Det bästa och trevligaste skvaller, är presis det jag sa, trevligt, inga illasinnade ord, bara trevlig skaller, mest då självklart positiv skvaller.
Men tyvärr, skvallret stannar inte vid trevliga skvaller. Oftas söker man skvaller som är negativt för den man skvallrar om. Som kungen får nu utstå negativ skvaller. D flesta människor har några skilett gömda, från sin ungdom, eller från nytid. Varför är det så viktigt att gotta sig med skvaller som skadar andra? Känner man kanske glädje över att det faller negativ och elak skvaller över någon? Eller tillhör det människans naturliga egenskaper att skvallra om negativa saker om andra, leta efter gamla skilett och gräva och gräva och gotta sig? Känner man kanske skadeglädje? Gillar man att skada andra? Frågorna är många. Var och en bör ställa sig frågan, varför gillar jag att sprida negativ skvaller?
Alla skvallrar lite, jag gör det, du gör det, ni gör…jag hoppas att mina skvallranden skadar ingen annan personligen.

Känslorna styr oss.-----Har varit uppe med tuppen igen, det är ju så man brukar säga när man stiger upp jätte tidigt på morgonen. Ibland blir det så. Har alltid sovit oregelbundet, sovit när jag haft behov av det, iaf om jag kunnat. Vissa människor har rutiner/vanor t.om med sovandet. En liten störning i sovvanor, som t.ex sommartidens eller vintertidens början, en timmes skillnad på tiden, retar och stör d otroligt mycket. Jag tror att det är mer psykist och inget annat. Vanorna sitter fast hårt hos vissa. När man själv inte är vanemänniska, har iaf jag lite svårt att förstå det där att sömnen blir inte bra vid små ändringar. Men jag förstår att d känner det så, det handlar ju om känslor. Det är känslorna som gör det negativt, negativitet tar över positivitet.
När man får negativa känslor om nästan ingenting, borde man försöka vända sina tankar till positivt tänkande, det skulle göra bra för psyket.

Skillnad mellan vänner och arbetskamrater---Visst finns det skillnad, stor skillnar. Fast ibland kan det hända att man blir riktig vän t.ex med åtminstone en arbets-kamrat. Men oftast gäller bara ett slags kamratskap på arbetet, ett kamratskap som man varit tvungen att acceptera, man måste ju arbeta och då väljer man inte sina arbets-kamrater. Man måste försöka anpassa sig, var social och inte bråka.
Men när jag arbetade, visst bråkades det mycket, både män och kvinnor bråkade. Vissa var otroligt beroende av bråk. I sådana arbetsförhållanden är nästan omöjligt att bli en riktig vän med någon. Det fanns ingen skillnad mellan svenskar och invandrare, alla kunde snacka skit om varandra, särskilt bakom ryggen på andra och ett par tre stycken var chefens ”arsel-slickare”  och en annan var en fjäskare, han fjäskare för alla och var därmed rätt så opålitlig.
I privatlivet är vänner ens vänner på ett helt annat plan än arbetskamrater är. Man är liksom mer närmare varandra, litar mer på varandra.
Efter nu ca ett och ett halv år efter när jag slutade arbeta, har jag faktist tappat bort alla mina gamla arbetskamrater, en efter en. Ändog jobbare jag på samma ställe över 20 år. Åren betyder inget, det var bara arbete som gällde och ett försök att komma överens med alla på något sätt. Jag hade lite kontakt med 2 kvinnor, den ena mår psykist dåligt, är ca 40 år gammal, men säger sig ha så ont att hon vågar inte ens promenera. Den andra kvinnan. annat problem, psykiskt där också, spriten.
Om man kan behålla en arbets-kompis som en riktig vän, då skall man vara glad, för det är inte särslikt vanligt i vissa yrken, som t.ex i monotont fakriks-arbete. När jag var yngre och jobbade i vård-yrken, där umgicks många också privat med varandra.
Jag tror att det är så att i vissa jobb är det så att man t.ex måste vara social där och då är det helt naturligt att man har lättare att bli nära vän med någon, medans t.ex i fabriks-arbete är inte det sociala nr ett, utan där gäller det bara att producera så mycket som möjligt på kortaste möjliga tid och då påverkar stressen arbetarna negativt.

Är Big Brother som det verkliga livet---Somliga kommer med påståenden att Big brother är precis som det verkliga livet? Och att klagarna klagar fast det är så livet brukar vara, som inne i BB-huset? Är det så? Delvis är det så.
Men hela det reala livet är inte som Big briother livet. Det är bara en del av befolkningen som lever lika galet liv som BB-deltagarna. Övriga befolkningen, majoriteten av folket är inte lika extrema som BB-deltagarna. Därför är det fel att påstå att Big brother är som det verkliga livet. För i verkliga livet är inte majoriteten av folket särskilkt galna  I BB tas ju in d allra extremaste fallen. Det är så TV skapar ett galet liv i huset. Sådant liv existerar bara i vissa enstaka människors liv.
Så man kan lungt säga att Big brother livet är inte hela svenska folkets liv. Nääää, så galna är vi inte. Man skall inte jämföra hela svenska folket med dessa extrema människor i BB-huset.
Jag läste nyligen att någon kom med påståenden att Big brother livet är det reala livet. Det är ett fel påstående. Vissa ungar kanske vill inbilla det. D tror på sagor.  Synd att ungar tar BB på allvar och inbillar att det är så livet är även i verkligheten. Här skapar BB-produktioner sjuka illusioner i huvudet på lättpåverkade människor.

Känslan av harmoni----Att känna lugnet i hela sin kropp...härligt, underbart...Harmoni råder i själen min. Känslan är, lugn, oerhört lugn. Att känna känslor, djupa känslor, känslor av lugn och harmoni, det är positivt det. Att sträva efter harmoni, harmoni, lugn och ro, är eftertraktat. Känslan är stark, mjukt starkt, underbart. Känslor har vi alla. Känslomänniskor är vi alla. Vi kommuniserar med våra känslor, känner med känslor...

Virrande tankar----Har du tänkt på hur tankarna irrar virrigt i ditt huvud? snabbt, tankarna är för det mesta mycket virriga och flygande från ämne till ämne...osammanhängande virriga tankar...Tankarna virrar och irrar som en storm, som en storm som irrar i sin virvlande karaktär. Låt tankarna irra om tanken vill det. Befria dina tankar, låt d irra, följ inte tankarna, låt ombara vara. Var lugn, tanken kan inte göra dig illa, låt inte tankarna vara herre över dig.

Tidens gång----Tiden går...framåt...Tiden springer, tiden går snabbt, tidens gång är smygande, men snabb. Vad är tid? Tid visar att du lever, tid visar att du blir äldre. Tiden stannar inte, tiden fortsätter, tiden fortsätter att vandra vidare. Och du måste följa med i tiden, oavsett om du vill eller inte. Tiden går inte att stoppa, tidens gång är evig, smygande. Tiden rullar i väg hela tiden och du rullar med tiden, i tiden.

Tiden går----Tiden går aldrig bakåt...tiden vandrar hela tiden framåt...Det är bara vi människor som ibland stannar i samma tid, eller lever i det förflytna...Det gäller att lära leva i nuet, i tiden...med i tidens gång...Tiden går, tiden går snabbt, för det mesta, alldeles för snabbt. Dagarna går, månaderna går, åren går, måste hinna med, med i tiden. Tiden spriger ifrån en, det förgångna, det som varit, det har varit, det är historia det. Gör din historia bra, var nöjd och glad, för trots allt, är det du själv, som regisserat din historia, det förgågna.

Ta det lugnt----Är du lugn? ...Bli lugn, tänk på din hälsa...Ta det lugnt, mycket lugnt, inget stress, inget slit. Njut av tillvarons ljuvlighet, njut av livet, naturen, maten...Njut, bara njut och var glad. le stort, var vänlig. Att njuta av livet, är en känsla, underbar känsla, man mår bra, det syns att man mår bra, du själv känner det och andra ser att du mår bra. Finns inget bättre än att må bra. Hur man känner det, det är känslan, känslorna, hur man reagerar, som bestämmer, hur man mår. Ta det lugnt...må bra, ingen stress, ingen hets, bara underbart lungt.

Le stort----Le, le stort, visa glädje för livet, för livet är kort, så var glad. Fördjupa dig inte i svårigheter, gå vidare, sök glädje i livet. Glädje gör bra för ditt psyke, din själ behöver glädje och harmoni för att du skall må bra. Le, le stort, var nöjd med det du har, le och skratta på livets olika stigar.

Glädje---Den glada stämningen sprider i mitt sinne, det pirrar och klingar i mina sinnen, som den gladaste musik låter det. Ögonen ler, munnen ler, hela jag ler åt livets härliga glada stunder som mina sinnen ger till mig. Glad, glad, glad, oerhört glad möter jag världen varje dag.

Prat om ingenting-----Alla kan prata, men kan alla prata om ingenting? Ibland pratar jag om ingenting, pratar så klart, men pratar så att pratet leder ingenstans, man liksom bara pratar om allt och inget men ändog inget viktigt, inget märkvärdigt. Annastans diskuterade vi idioter, vilka är idioter och vilka är dom säger idioter om andra. Häftig diskussion, till slut blev det så att alla kunde ibland ges öknamnet idiot. Det kan vara givande att leka med orden, det är först svårt, sedan blir det lättare och lättare. Hur som helst, det ren befriande känsla att prata om ingenting men ändog prata hela tiden. Det gör man oftas när man är utråkad, utråkad av avsaknad av intressanta diskussioner. Priset är, man blit trött, likgiltig för stunden, trött, trött på ord, trött trött. Skön känsla hur som helst, trött men oerhört skönt...