Ett hatbrott brukar kallas för ett budskapsbrott. Det innebär att det är det bakomliggande budskapet som är motivet till brottet.

Ordet hatbrott kommer av att gärningspersonen känner hat eller avsky mot en specifik grupp. Den som utsätts behöver inte tillhöra gruppen för att brottet ska vara ett hatbrott – det räcker att gärningspersonen tror att du tillhör den och agerar utifrån det.

Om ett brott klassas som hatbrott kan gärningspersonen få ett strängare straff än hen annars hade fått. Detta kallas för straffskärpning.

Ett hatbrott är en kränkning av mänskliga rättigheter och ett hot mot demokratin eftersom den utsatta gruppen tvingas anpassa sina liv på grund av otrygghet. En persons livsutrymme kan minska – man håller sig borta från olika platser och sammanhang och kan därför inte delta i samhället på samma villkor som andra.

Det kan också bli så att man inte vågar visa vem man är, till exempel genom att inte klä sig på ett sätt som uppfattas som muslimskt.

Islamofobiska hatbrott
Islamofobiska hatbrott har gärningspersonens hat mot islam och/eller muslimer som grupp som bakomliggande orsak. Hen omvandlar sitt hat till ett brott genom att till exempel förolämpa eller misshandla någon. Du behöver inte vara muslim för att gärningsmannen ska kunna få straffskärpning för att ha ett begått ett islamofobiskt hatbrott. Att hen tror att du är det är skäl nog.

Hatbrott mot muslimska församlingar
Genom åren en mängd moskéer och andra församlingsplatser attackerats i Sverige. Det kan handla om allt ifrån att man slänger in föremål genom fönstren till att man anlägger en mordbrand.

Även här gäller lagen om hatbrott och straffskärpning. Om gärningspersonen kan gripas, dömas och visas ha ett budskapsmotiv får denna ett strängare straff än hen annars hade fått.

Hets mot folkgrupp
Hets mot folkgrupp är vad det låter som: man hetsar mot en specifik grupp. Ju fler som nås av gärningen, desto värre. Om man sprider hat och hot uppsåtligen kan man dömas för hets mot folkgrupp som också är en form av hatbrott. Att offentligt sprida hatiska uttalanden på nätet, eller på ett annat sätt som innebär att många människor nås, kan klassas som hets mot folkgrupp.

Vad säger lagen?
29 kap brottsbalken, om straffmätning och påföljdseftergift

1 § Straff ska, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde.

Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Lag (2010:370).

2 § Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan
7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet

Enligt 16 kap 8 § brottsbalken, är hets mot folkgrupp att
1. uppsåtligen,
2. i uttalande eller i annat meddelande som sprids,
3. hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

islamofobi.se -