Den Saudi-iranska rivaliteten har sin grund i den islamiska revolutionen i Iran 1979 och är starkt sammanflätad med konflikten mellan shia- och sunni-inriktningarna inom islam, en annan stor källa till spänning i Mellanöstern. Shia-/sunni-konflikten är uråldrig och har ständigt orsakat blodiga väpnade sammanstötningar under historiens gång och fortsätter att göra det än idag. Konflikten innefattar varenda stat i hela regionen, den är en av huvudorsakerna till inbördeskriget i Irak (vars orsakssamband leder tillbaka till USA-invasionen 2003), den är en integrerad del i dominoeffekten hos den arabiska våren och en vital faktor i den eviga Israel-/Palestinakonflikten.
Saudiarabien styrs av ett sunnimuslimskt kungahus medan Iran regeras med järnhand av ett shiamuslimskt prästerskap. Detta avspeglas även hos demografin i de båda länderna där majoriteten av befolkningen i Saudiarabien är sunnimuslimer medan shiamuslimer dominerar Iran. I båda länderna gäller diktatur och sharialag.
Saudiarabiens politiska resa fram till idag
Saudiarabien låg precis som största delen av regionen under 1800- och det tidiga 1900-talet under det osmanska riket. 1902 erövrade de så kallade wahhabiterna huvudstaden Riyad, en sunnimuslimsk fundamentalistisk sekt som uppstått under 1700-talet, vilket skulle bli avgörande för bildandet av den självständiga staten Saudiarabien. Efter interna strider stod Ibn Saud (ledare av klanen Saud) som segrare varpå Storbritannien 1927 erkände hans rike som oberoende stat. Sauds områden förenades till sist i kungariket Saudiarabien 1932.
1934 upptäcktes betydande oljefyndigheter på saudiskt territorium och 1949 var oljeproduktionen i full gång, ett faktum som skulle skänka det annars så obetydliga ökenlandet stort globalt inflytande. Dess stora ekonomiska, råvarubaserade makt ger Saudiarabiens vägval stor tyngd i de konflikter som i närtid uppstått i kölvattnet av den arabiska våren, inbördeskrigen i Irak och Syrien samt förhållandet till aktörerna i Israel- Palestinakonflikten.
Likvärdigt avgörande är dess förhållande till västvärlden och då främst till supermakten USA, dess användande av oljevapnet i relationen till omvärlden samt förstås det som denna artikel fokuserar på – dess komplicerade förhållande till Iran. Vidare utgör den så kallade wahhabismen (den ortodoxa, ultrakonservativa, sunnitiska läran om Islam) och därmed landets Sharia-grundlag grunden för landets agerande och relation till ovan nämna aktörer. Dessa förhållanden går stick i stäv med landets roll som ledare av västvänliga arabstater vilket som sagt gör Saudiarabien till en enorm paradox.
IRAN
Iran har i modern tid förstås präglats helt av den islamiska revolutionen 1979 som innebar ett abrupt slut på den sekulära, västvänliga och monarkiska diktaturen under shahen Mohammad Reza Pahlavi som regerat landet sedan en statskupp 1953. Iran har sedan dess varit en islamisk republik som styrs enväldigt av den högste religiöse ledaren och det så kallade Väktarrådet med sina tolv medlemmar (varav sex är shiamuslimska präster). Väktarrådet har vidare vetorätt mot de lagar som stiftas i parlamentet.
Omedelbart efter revolutionens fullbordande 1979 förändrades landets utrikespolitik tvärt där USA och Israel kom att bli regimens huvudfiender. Under Iran/Irak-kriget (som utbröt när Irak invaderade Iran) stöddes Irak av USA/NATO såväl som av Sovjet, och Iran stod i princip ensamt utan några betydande allierade. Efter krigsslutet 1988 och särskilt efter Sovjetunionens fall 1991 förbättrades relationerna med EU och Kina såväl som med Ryssland där den senare blev en viktig handelspartner som även innefattar militärt materiel. Konflikten med USA och Israel kvarstod även om relationerna med USA har förbättrats något i och med ländernas samarbete i kampen mot IS (2014) och kärnenergiavtalet (2015), något som Israel motsätter sig.
- SO-rummet -
och
- SVT -
