Är nog ganska svår som person, 
kämpat ensam enda från tonårstiden, 
har själv format mig ganska mycket, 
Ingen annan har inte kunnat forma mig eller ändra på mig, 
är van att vara själv, 
många svårigheter har jag gått genom, 
mycket tankar i huvudet jag inte delgett andra, 
minnerna bleknar lite, men jag glömmer inte, 
glömmer inte mors och fars svek mot mig 
och glömmer inget annat heller, 
svårigheterna har lärt mig mycket, 
men samtidigt är jag spontan och känslig 
vilket självklart kan orsaka problem när som helst, 
att vara annorlunda, accepterar det, 
man skall älska sig själv, 
man skall älska även andra, 
man skall försöka förlåta sig själv och andra 
och inte älta sig i det förgågna, 
men man glömmer inte, 
man kan gräva i sina minnen, 
men det förgågna har varit, man måste komma ihåg det 
och vandra framåt :)

jaga11.jpg?1596890326