---Vacker kvinna med positiva vibrationer.---Fast man är vacker, är det inte alltid samma sak som att man är klok. Och en klok kvinna är inte alltid vacker. Men vad som är vackert, det sitter i betraktaren öga. Därför kan en och samma kvinna få höra att hon är vacker, ful, intetsägande, trevlig…och det viktigaste, kvinnans miner, minspel, visar hurudan hon är och då kan betraktarens öga tycka att kvinnan är vacker, men menar då inte enbart det yttliga, utan det inre som speglar av kvinnans miner, den sk. tysta kommunikationen.

---Rynkor och smilgropar.----När man blir äldre, får man ju rynkor. Det är helt naturligt. Det är tidens gång det. Alla blir gamla någon gång ifall man får leva länge. Man måste acceptera sina rynkor och sina små eller större krämpor som följer med åldern. Man skall inte sjunka i apatin bara på grund av att man har rynkor. Man måste lära leva med sina rynkor. När man är glad och accepterar sig själv, då strålar man utåt, alla kan se att man mår bra. Specielt om man inga alvarligare beskymmer har, än bara små harmlösa rynkor, kan man vara lugn, må bra, vara positiv och glädjas av livet.
Det gör jag just nu, njuter av livet.

--Skrykfri hjärta---När människor blir äldre, är det ganska så enkelt att se vilka som av dessa äldre har en skrynkfri hjärta Antingen har man följt med i tiden med öppna ögon och med öppet sinne. Eller så har man stannat någonstans på vägen och stagnerat. Hur man är när man är äldre, kan man få små vinkar av att titta på kläderna, uppträdandet, humor, vilken attityd man har till ungdomar, om man har tabun, osv.
– Om ditt hjärta är skrynklig, tål du bara din egen generation och ser ned på d yngre och du uppträder snobbigt.
Håll ditt hjärtna skrynkfri, genom att bli mer tolerant och vänlig…

Varför religiös.-----Varför har vissa människor ett stort behov av att tro på Gud? Varför vill man tillhöra någon religion? Är man rädd för döden? Vill man inte själv ta ansvar? Lämnar man alltså allt ansvar för någon Gud vars existens kan inte bevisas?
- Bara var och en kan svara själv, ifall man vågar vara ärlig. Jag tror att d religiösa fyller tomma platser i sin hjärna med religiösä bilder i tron att detta är bättre än ovetande.

Privat religion?----Hur är det, varför är inte religion en privat-fråga? Varför måste det finnas ”Guds-hus”, såsom kyrkor, mosker, tempel, mm? Varför vill människor visa sin religiositet för andra?
Är det så att man vill visa upp sig för andra, genom t.ex kläderna? Med kors? Med mera…? Och det viktigaste frågan, varför vill d religiösa att deras barn skall bli också religiösa? Varför tvinga? Varför låter man inte alla välja själva, vad man vill tro eller inte tro?
Det naturligaste och ärligaste och klokaste är förstås att hålla sin religion privat, inte stoltera utåt med sin religion. Det är ju i ens tankar och goda gärningar, man kan vara religiös. Det behövs alltså inte särskilda kläden, gudshus, eller annat, för att vara religiös. Din religion och din religiositet angår bara dig, enbart bara dig. Låt andra vara. Acceptera andras religion eller icke-religiositet. Frihet för alla.

Evig kärlek?----Det flesta förälskade tror att dom hittat den eviga kärleken. Vid varje förälskelse väntar dom den eviga kärleken. Med skenet bedrar. Det är sällan kärleken lever evigt. Elden svalnar och kärleken dör och då börjar letande igen efter den eviga kärleken. Kärleken kan hålla evigt, ifall man har förmåga att vårda kärleken, ge och ta…Men i vårt stressiga värld och jakten på något nytt och spännande, orsakar att kärleken kan ta slut, om man inte är försiktig.

Stark kärlek.----Det brukar ju sägas att kärleken kan vara blåögd. Man tappar likson fattningen, ser inget annat än denna kärlek. Huvudet fylls av kärleken. Vettiga tankar kanske trängs åt sidan. Kärlekens virus har drabbat en då. Sinnerna är proppfulla av det upplevda kärlek. När tiden går, svalnar kärlekens flamma och livet kanske börjar gå igen i sina ”normala” banor då när kärleks-viruset har lämnat sinnet, huvudet…

Den sanna kärleken liknar en cirkel.----Den sanna kärleken, vad är det? Är den sann bara på grund av att den består? All slags kärlek är väl sanna just den stunden d finns. Evig kärlek kan liknas vid en cirkel, den kärleken går runt, runt, utan att ta slut, den är evig, eller iaf består ens livstid. Cirkeln tar aldrig slut. Kärlek av en bestämd längd, bryter cirkeln, den är inte evig, men likaväl är en sådan kärlek sann för för d berörda, d är förälskade.

Du behöver kärlek.---Kärlek behövs på många olika sätt och i många olika situationer. Kärlek är inte bara sex. Kärlek är att kunna känna djupt för någon annan, så djupt att man är villig att hjälpa till utan att kräva något tillbaks. Sedan finns sex, som många tror vara den enda yttringen av kärlek. Sex är dock bara en sex-akt. Kärlek sitter i sinnet i ens hjärna i dina tankar. Alla behöver kärlek i alla former, både kroppslig sex-akt, plus det man behöver allra mest, det är att man känner sig vara älskad av någon.

Kärleksbehovet.---Det är då när vi har beskymmer och tråkigheter har hänt i vårt liv, som vi behöver allra mest kärlek. Den andres kärlek kan yttra sig t.ex genom att den andre finns där och lyssnar, stödjer, är förstående, ger råd…det är i nöden man brukar känna igen sina riktiga vänner. Kärlek är alltså också att känna kärlek mot en medmänniska, visa att man bryr sig. Sådan kärlek är det finaste kärlek som finns, att bry sig om andra, att visa att man bryr sig.

Älskar du mig.---I nöd känner man sina vänner. Riktiga vänner älskar en allra mest då när vi minst förtjänar att bli älskade. Det är kärlek till din nästa. Älska utan att begära något tillbaka. Älska för att den andra har just nu behov av dom kärlek. Villkorslös-kärlek är det finaste kärlek som finns.

Kärlek, vad är kärlek?----Hjärtat får stimulans, man känner sig lycklig. Man kan sväva uppe bland molnen, men akta dig, du kommer förr eller senare att trilla ner. Du trillar ner ifall din kärlekskänsla är så stark att du är ”blind” av kärlek. Det är det som menas väl att blind kärlek kan bedöva förståndet. Man kan älska passionerat eller lungt och harmoniskt. Var och en väljer sin kärlekskänsla själv. Älska med förståndet i behåll är det bästa. Men om man vill vara äventyrlig, då kan passionen passa bra och sedan man trillat ner, kan man ju stå upp med förståndet på plats igen.

Barn har inga hämningar----Det kan ses och uppfattas som genialt att vara öppen, inga hämningar, säga vad man tycker och tänker, våga alltså mer, våga uppträda fritt. Så gör d flesta små barn. Men när åren går, försvinner barnens öppenhet, barnens spontanitet. Föräldrarna och andra vuxna kväver barnens spontanitet, gör inte så, säg inte så, svär inte, slå inte, osv osv. Samtidigt ser och hör barnen att d vuxna gör själva det vad d kräver att barnen skall inte få göra. Undra på att barnen blir lite förvillade och funderande och till slut har d lärt att uppträda lika falskt som vi vuxna.
Med falskt menar jag att för det mesta tänker vi helt annorlunda än vi pratar. Vi kan ha elaka konstiga tankar om allt och alla, eller roliga tankar, men vi har blivit lärda att inte säga det man tänker, tänk först och tala sedan.
Men ingen har lärt barnen att vårda sina tankar. Ingen tar itu med andras eller sina egna tankar. Ingen pratar om kraften som tanken har. Tankar kan orsaka både det ena och det andra. När vi inte har någon kontroll över våra tankar, blir man ofta sina egna tankars slav, både i gott och ont.

Förstår du vad andra skriver---Att skriva ner sina tankar, sina åsikter, är som att hålla hjärnan i gång. Man tränar även att finputsa sin skrivstil, kanske lära mer om språket och framförallt att kunna utrycka sig.
- Det är många gånger är det svårt att få andra att förstå vad man säger/talar/pratar. Och det kan vara ännu svårare att skriva så att andra förstår vad man menar. Den största svårigheten är att lyssnaren och eller läsaren accepterar inte det du skriver eller talar, utan börjar tolka dina ord till det han/hon vill att du skall säga. Då blir det missförstånd. Varför är det så svårt att bara ta in det man hör eller läser? Varför inte acceptera det? Vill man istället att den andre skall tycka si eller så men absolut inte så han/hon sa/skrev?
- Med andra ord, hur man än talar eller skriver, finns det alltid några som accepterar inte det sagda. Men trots det, fortsätter man tala och skriva. Man skall inte bry sig om all gnäll man gör om sig. Var kritiskt mot dig själv, men låt inte andra trampa ner dig.

Känslor---Jag har märkt redan för flera år sedan att det är inte många som intresserar sig i känslor på nätet, i bloggar. Många gillar kändis-skvaller, det ser jag ju i min andra blogg, som innehåller numera nästan enbart skvaller, mest skvaller om familjen Gosselin.
- Men känslor är känslor och känslorna kan upplevas av många, som känsliga. Det yttre livet intresserar många mer än det inre livet. Det inre livet, vårt innersta tankar, vårt beteende, ses av många som oviktiga. Men det är ju vårt inre som dikterar hurudana människor vi är.
- Jag tror att generelt är det lättare att strunta i sitt inre. För det är inte lätt att börja resan att förändra sig själv.
- Det är ju inte lätt att kommunisera om sina känslor, sitt innersta, sina tankar, sitt psyke. Men man kan lära sig att bry om sitt inre, allas inre, precis likadant som man kan bry sig om samhälleliga frågor.

Bara åsikter, få sanningar----Jag tror inte det är det att människor vill alltid ha rätt, men många människor vill ha sista ordet, därför fortsätter man att hävda sin åsikt. Sådant kan uppfattas av andra som att man tror sig prata om sanningar.
Vi människor har olika sanningar, eller åtminstone åsikter som vi anser är nästan som sanningar ;) iaf så länge som det handlar inte om rena vetenskapliga sanningar eller liknande sanningar som är bevisade. Våra egna åsikter anser vi lika goda som andras åsikter, ibland bättre än andras :(
- Men när det gäller åsikter t.ex om dom mänskliga rättigheterna, är det på sin plats att hävda sin åsikt som bra gentemot t.ex rasistiska åsikterna.
- När vi vill hävda allmänt våran åsikter, vill vi att andra skall tro på dom. ;) Förstår ni? Undra på att det bråkas så mycket om så banala saker som vissa åsikter är.

Vem delger du dina tankar---Mycket kan man tänka högt för en vän. Men även vänner har en gräns hur mycket d kan lyssna på dina tankar. Och det är helt beroende på vad du tänker. Tror du att vännen din vill lyssna hur länge som helt, om du tänker högt och elakt om vännen din? Vänner tål d inte heller vad som helst och hur mycket som helst. Här måste man alltså använda suntförnuft ifall man vill ha sina vänner kvar.
- Riktiga vänner är bra att lyssna på dina beskymmer och sådant. Dom vänder inte ryggen åt dig. Behandla dina vänner så som du vill att andra skall behandla dig (alltså bra), använd yttrandesfrihet med klokhet, bli inte en ragata för dina vänner. Annars är risken stor att du mister alla dina vänner.

Vad säger du---Ofta pratar vi utan att tänka på hur vi pratar. Vi tänker ju inte alltid i förväg vad vi skall säga. Mycket av det vi säger, säger vi spontant. Hur skulle det gå om vi var tvungna att hela tidet tänka först vad vi skall säga? Mycket sakta. Därför släpper vi ut ur oss ofta våra tankar som vi kanske inte borde släppt ut. Fin-känslan kan fattas när det hettar till i diskussioner.
Människan har ju sina tankar, tankarna flyter ju hela tiden. Och tankarna är ju inte alltid så vackra och snälla. Vi kan tänka oerhört dumt och elakt eller fantiserar och drömmer…allt släpper vi inte ut, vi behåller mycket av våra tankar inom oss själva. Små barn däremot kan vräka ur sig vad som helst, barnen har inte ännu lärt sig att gömma vissa av sina tankar.
Så det gäller att lära sig ta hänsyn vid varandra även vad gäller det vad vi säger :) Det är så lätt så att såra varandra med vårt prat.

Det sagda blir inte osagda-----Det vad man säger, får man inte osagt. Många ångrar efteråt sina ord eller det man gjort. Men hjälper ju inte. Man bör helt enkelt försöka låta bli att göra saker man vet är inte bra och vakta noga sin tunga. Pilen kommer inte tillbaka. Man kan säga även det så att allt ”giftigt” vi gör/säger mot andra, kommer inte tillbaks. När pilen skjuts iväg, fortsätter den. Det går inte att ångra, man kan inte stanna pilens färd. Det vad man gjort förut, har man gjort, man får det inte ogjort. Ens historia är ens historia. I den kan man se hurudan den människan har varit. Så det gäller att ta vara på sin historia och försöka bli en bättre människa.

Komma ihåg vad man sagt------Om man ljuger, är det mycket lätt hänt att man kommer inte ihåg vad man ljugit. Så det är bäst att försöka hålla sig till sanningen. Varför ljuga? Är man kanske inte nöjd med sanningen? Är man inte nöjd med sig själv? Vill man verka bättre i andras ögon än vad man är? Hur det nu än är med med ljugarna, fattas det något från deras liv, så att d måste breda ut det med lite osanningar. Förr eller senare åker ljugaren fast iaf, det bör man ha i minnet när man ljuger. Att ljuga inger igen respekt.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

En vän-----En vän behöver en vän. Man kan inte få en vän utan att vara en vän tillbaks. Vänskap är viktigt i livet. Det är skönt att ha en eller två riktigt goda vänner, vänner som man kan lita på. Sedan kan man ju ha hur många som helst bekanta och bekantas bekanta i sin bekatskapskrets. Men vänner är inte bara bekanta. Vänner är vänner. Om man tänker efter, så har man faktist inte hur många som helst vänner. Det man kan ha många, det är bekanta…Var rädd om dina vänner. Vänner växer inte i varje trädgrenar

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

att vara tyst----Tänk en blyg människa som vill säga något, men på grund av blygheten vågar inte säga något. Det är tröttsamt för den blyge. Även när en pratsam hindras att prata, är det tröttsamt för den pratsamme. Varför yttrar vi oss på internet? Vi är pratsamma. Även den blyge kan yttra sig på internet. Bra.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Du blir aldrig färdig-----Människan utvecklas hela livet igenom. Det finns hela tiden något att lära. Man blir aldrig färdig. Så enkelt är det. Vissa kanske vill inbilla sig vara dom är det smartaste och klokaste och färdig bildade människor. Så är det dock inte. Människan är bara en liten varelse i det hela stora sammanhanget, universum. Vi vet ytterst lite. Under vår livstid hinner vi inte lära veta allt.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Information-----Man kan samla en massa information, men inte veta vad all denna information handlar om. T.ex vi läser tidningar, var och en av läsarna tolkar det skrivna på sitt eget sätt, förstå alltså på sitt sätt. Att tolka är alltså inte det samma som att veta vad det verkligen handlar om. Tolkningar och åsikter behöver ju inte vara det 100 procentiga svaret vad det handlar om. Samma gäller nästan för all information som vi fiskar in i våra hjärnor.
- Det bästa är förstås att acceptera bara det skrivna eller sagda, inte ta bort något och inte lägga till något eget. Hålla sig till sanningen. Fast det behöver ju inte vara din sanning.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Vad intresserar dig?----Att ha dålig minne är inte lika hemskt att erkänna än att ha dålig omdöme. Få är det som vill kritisera sig själv. Hellre kritiserar vi andra istället. Men det är så att vi speglar oss genom andra människor och då kan vi även upptäcka vårt dåliga omdöme, men bara då ifall vi är medvetna om spegling och vågar titta oss i spegeln :) Du skall veta att ingen kan ha ett helt perfekt omdöme, det skall vi hålla i minnet. Vi är ju inga allvetare.

Lev så som du lär att leva----Om munnen säger någonting helt annat om det du känner, då pratar du med en kluven tunga. Ofta kräver några någonting av andra eller ett visst slags uppträdande av andra, men klarar inte uppträda så som man kräver av andra.
Man kan dra slutsatsen av detta att det kan ibland handla om spegling. Man speglar sig själv i andra människor. Antingen är speglingen äkta eller så inbillar man bara att alla andra också har dessa fel som man själv har. Jag tror att dom flesta är medvetna om sina fel. Men det är få som vågar erkänna dessa fel offentligt till andra. Inte ens för sig själv, det är därför dessa speglare brukar bli oerhört aggressiva, när dom märker att d är inte bättre än d d klandrar på hela tiden.


Ego, är en del av jaget------Hur är en individ med ett stort ego? Normalt visar vi alla människor vårt ego utåt då och då. Men individer med det stora egot, är mycket själv-centrerade. Nästan allt vad dom släpper ut ur sig, handlar på något vis om dom själva. Individer med stort ego, ser oftast bara sig själv, dom har svårt att inse att världen snurrar enbart inte runt dom själva.
Här gäller det att hitta balansen mellan egot och världen. Ens ego spelar inte så stor roll för andra, det är bara tröttande att lyssna dag in och dag ut en annans stora ego. Alla behöver luft omkrings sig, ett tomrum att röra sig i. Man skall inte låta sig fyllas av andras egon. Men självklart skall man hjälpa andra. Ta istället hand om din egen ego på bästa sätt.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Positiv kommunikation-----Det är svårt ibland att kommunicera. Om någon vrider och svänger med sina ord, för att förlöjliga eller retas, blir det ett stort stort sår till slut i kommunikationen. I sådana lägen är det klokt att avsluta eller ha en liten paus, med andra ord, tystna mot dessa negativiva människor. Varför spilla sin tid på negativitet? Finns ingen anledning att dröja för länge med nevativa yttringar. Man skadar bara sig själv genom att till slut brukar man ju bli irrirerad och då finns det en stor risk att man uppträder själv negativ. Därför är det bäst att låta det negativa vara, gå förbi det och ägna sig åt trevligare saker, trevligare kommunikation.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Vibration – tyst kommunikation------Att känna vibrationer av andra människor, antingen det är negativa, positiva eller neutrala vibrationer, är helt normalt för dom flesta människor. Vissa new age människor kallar det för att man blir påverkad av andras aura/auror och vissa av dom frågar efter hjälp att slippa känna av andras ”aura/auror”. Men tänk efter – vi kommuniserar med genom pratet, miner, kropp-språk, osv osv. Alla människor känner av sådant där, det är helt normalt. Vi kommuniserar alltså inte bara genom att prata, utan det sker hela tiden, oavbrutet en tyst kommunikation.

Slut på argumentation?-----Alla som tar till våld har slut på argument. Orden i ämnet har sinat, sista utväg till dessa hetsiga våldsamma, är att ta till våld. Dom som kan konsten att behärska sig lite, dom kan bli arga, men tar inte till våld. Det är olyckligt att inte kunna behärska sig lite. Vad kan det berå på? Har dom själva fått stryk som barn? Man skall inte skylla allt på sin barndom eller sina föräldrar. Trots allt är det ju var och ens eget ansvar att ta itu med sitt liv, sina problem. En vuxen människa har ansvar för sitt eget beteende. Ingen annan än han/hon är skyldig till det han/hon gjort.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Varför skvallrar man?----Det där med skvaller, det finns många olika slags skvaller. Det bästa och trevligaste skvaller, är presis det jag sa, trevligt, inga illasinnade ord, bara trevlig skaller, mest då självklart positiv skvaller.
Men tyvärr, skvallret stannar inte vid trevliga skvaller. Oftas söker man skvaller som är negativt för den man skvallrar om. Som kungen får nu utstå negativ skvaller. Dom flesta människor har några skilett gömda, från sin ungdom, eller från nytid. Varför är det så viktigt att gotta sig med skvaller som skadar andra? Känner man kanske glädje över att det faller negativ och elak skvaller över någon? Eller tillhör det människans naturliga egenskaper att skvallra om negativa saker om andra, leta efter gamla skilett och gräva och gräva och gotta sig? Känner man kanske skadeglädje? Gillar man att skada andra? Frågorna är många. Var och en bör ställa sig frågan, varför gillar jag att sprida negativ skvaller?
Alla skvallrar lite, jag gör det, du gör det, ni gör…jag hoppas att mina skvallranden skadar ingen annan personligen.

------------------------------------------------------------------------------------

Tala sanning----Om man ljuger mycket, narrar andra, då är det väldigt svårt till slut att minnas allt vad man ljugit. Man minns bäst det som hänt på riktigt, riktiga händelser. Men det vad man ljugit, växer hela tiden ju mer man ljuger, hur skall man då kunna hålla allt ljugandet i minnet? Tänk om man ljuger på olika sätt till olika människor, då blir det ännu svårare att minnas allt man ljugit.
Det bästa är förstås att inte ljuga alls.

När misslyckas man?----En människa som lyckas t.ex med det hon säger, är så pass självsäker att hon känner inga behov av att skylla på andra. Väldigt ofta t.ex i nät-forum-diskussioner, börjar en att skylla på den andra och uppträda aggressivt och göra personpåhopp. Då kan man vara säker på att den människan känner osäkerhet inom sig, en rädsla att förlora diskussionen. (som om det nu skulle behöva finnas en vinnare eller en förlorare) I det läget är bäst att den andra tystnar. Det leder ingenstans att ta emot den osäkras beskyllan och personpåhopp.
Såååå…gott folk, det är dags att lämna sådant destruktivt beteende som att beskylla andra. Diskussions mening är inte att en skall vinna och den andra förlora. Båda kan vinna ifall ni kan uppträda bra mot varandra.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Att övertala andra----Egna åsikter är kära för dom flesta. Vissa tycker att deras egna åsikter är dom enda rätta åsikterna. Dessa individer gör oftast allt för att övertyga andra att "så här är det". Dom har liksom väldigt svårt att inte att åsikter är bara åsikter att åsikter är inte detsamma som fakta
Nästan alla vill förmedla sina åsikter till andra, lufta på sina åsiker, får bekträffelse att så är det. När man får mothugg, brukar man försvara sin åsikt och låter det sedan vara utan att börja bråka och leka allvetare, bäst i världen.
Men när den egna självkänslan fått ett törn av mothugg, sjlävkänslan dalar och ilskan börjar brinna, då tittar fram den elaka sidan av individen, nu börjar ofta personpåhopp hagla över den oliktänkande. När någon tar avsteg från sakfrågan och istället börjar med personpåhopp, då kan man vara säker på att den individen håller inte måttet "civiliserat-kommunkation".
Då är det bäst den andra parten lämnar diskussioner, för den leder ingenstans vettigt. Dit den leder är gräl, ordkrig, och sårade känslor.

Gnäller du på andra---Om man hela tiden gnäller och eller kritiserar andra eller andras åsikter, är man en negatiiv människa som sprider negativa vibrationer omkring sig. Varför vara alltid negativ? Negativitet visar ju bara att den negativa människan är i obalans med sig själv och omvärlden. Negativitet skapar bara mera negativitet. Gnällandet skadar bara en själv.

Mår du bra eller dåligt?-----Psyket, det inre, känner, reagerar, hur man lever, vilket slags liv man har. Ett starkt och friskt psyke, orkar stå emot lite motgångar. Livet är ju inte alltid en dans på rosor. Oavsett hur stark man är psykiskt, kan man träna/lära sig att ta även motgångarna lite positivare. Det gäller att grubbla inte alltför länge, acceptera det hända, gå vidare i livet.

Jag är unik, du är unik.-----Det är en befriande känsla, en härlig känsla att vara jätte trött. Tröttheten gör mig lugn, harmonisk och lite ”trötänkt. Då finns det ingen chans att jag skulle stressa. Många andra blir griniga av att vara trötta. Jag blir fnittrig och glad. Jag liksom svävar i det blå, allt känns bara bra. Jag vet inte om andra kan förstå detta eller känner likadant. Men varje människa är ju unik, även jag och då har jag väl unika tankar och ett unikt beteende, som är jag, bara jag.

Härligt att leva.------Ibland är det soligt, ibland molnigt, ibland regnar det. Men fåglarna kvittrar iaf. Vinter känns långt borta, härligt. Detta med väder, det kan vi inte rå för. Så det är ingen mening att bli arg eller sur på vädret. Man måste faktist inse det och ta dagarna så som dom kommer, acceptera vädret och vara glad att det är en ny dag i ens liv, hur grått vädret än är. För man kan själv göra sin dag glad, ljus och positiv, oavsett vädret…. le med mig, skratta med mig och må bra. Livet är alldeles för kort för att vara arg eller sur över sådant som man inte kan rå för. Såååå, lev livet, glada.

Hysterisk skratt.------Lär dig skratta hysteriskt, helt okontrollerat. Egentligen skall man då inte skratta åt något särskilt, man bara skrattar. Om man inte kan skratta okontrollerat själv, kan man gå i skratt-kurs. Då lär man skratta automatist med dom andra. Skrattet smittar ju. Till slut skrattar alla närvarande förhoppningsvis. Man skrattar så att tårarna rinner. Man får nästan ont i magmuskler av all skratt. Men efteråt känns det mycket befriande. Vilken känsla, musklerna slappnar av, lugnet kommer över en.

Lev utan stress.-----Hur man än är ledig, kan man inte njuta av sin egen tid, om man inte kan leva utan stress. Så det gäller att lära känna sin kropp-signaler. Det har jag lärt mig. Numera lever jag utan stress. Att vara ledig men samtidigt stressa med något, är inte att vila sig under ledigheten. Jag menar inte att bara sova, utan jag menar att vila även sinnet, nerverna, själen, känslorna, vara lugn och harmonisk. Men jag förstår, för att kunna njuta av sin ledighet utan stress, måste man organisera sitt liv så att man har möjlighet att leva utan stress.

Dumskallar kan ha rätt ibland.-----Alla kan ha rätt ibland, både kloka och dumskallar. När man inser det, har man blivit en klokare människa. Men man är nog en riktig dumskalle ifall man inbillar sig att man har alltid rätt och andra fel. Man skall vara medveten att åsikter är inte detsamma som det absoluta sanningen, då när sanningen kan bevisas.

Bli en bättre människa.------Vad är det för mening att klaga ifall man får negativ bemötande på sina skrivelser på nätet, forum och blogg? Istället borde man börja granska sig själv. Du kommer att hitta orsaken till negativitet som visas mot dig, ifall du vågar erkänna dina egna fel. Men först måste du våga se dina fel och brister och erkänna dom för dig själv.

Sedan är det dags att börja förändra ditt beteende, ditt uppförande. Det är enda vägen att du skall bli nöjd med dig själv, för att du så småningon kan ”älska” dig själv. Först då har du skapt inom dig förmågan att lyssna vad andra säger och inte bara det vad du tror att andra säger eller det du inbillar om dig själv.

Balans i ditt liv.----Balans i livet kan vara svårt. Livet går ju inte som i en rak linje. Livet går i våger, (eller säger man vågor), upp och ner, upp och ner. Ingens liv är inte alltid bara uppe eller nere. Utan livet är en balansgång mellan uppe och nere på vågorna. Då gäller det att kunna cykla, hålla cykeln i rörelse och försöka hålla balansen någorlunda.

Våga fråga.-----Att fråga är att få veta. Om man inte vet, är det vettigt att fråga. Det finns inga dumma frågor, men däremot kan det finnas dumma svar. Frågeställaren är vetgirig, vill meta mera. Svararen svarar ifall han/hon kan svara. Men ibland kan svararen bli irriterat av alla frågor eller kan inte svara på frågar och då kan svararen komma med dumma svar. Att fråga, visar att du vill lära mer, att du är intresserad, att du är engagerad. Så bry dig inte om dumma svaren, fortsätt att fråga någon annan då.

Damdrömmar.-----Dagdrömma, fantisera…Alla dagdrömmer. Även pojkar drömmer sådant dom skulle inte ens drömma om att göra i det verkliga livet. Flickor och pojkar kan vara båda två riktiga drömmare. Men tur är det att man inte faller i gropen att drömma om att man skall leva efter alla sina drömmar. En klok människa dagdrömmer, man liksom kryddar det verkliga livet med lite dagdrömmeri, det är nyttigt. Att dadrömma är likadant som att skriva en bok, en berättelse…där kanske du är huvudpersonen

Bli en bättre människa.-----Det behövs en stor portion självkännedom att bli en bättre människa. Ingen kan bli känslomässigt en bättre människa utan att känna sig själv att vara medveten om sina positiva sidor och sina negativa sidor. Så det gäller att våga granska på sina innersta tankar. Satsa på sig själv, bli positivare. Acceptera det negativa, men inte fastna i det negativa. Gå sedan vidare i livet. Men samtidigt måste man förstå att man skall lämna alla negativa yttringar om andra bort. Att klandra andra hela tiden, är tärande för ens psyke och visar negativa vibrationer utåt.

Vänner och vänskap.-----Alla bör ha vänner. Vänskap behövs för att man skall känna sig att man är med i gemenskapen. Man kan vara ytlig vän med många, men när det kniper, t.ex då när man behöver hjälp, eller har svåra stunder, det är då man ser vilka som är ens riktiga vänner. Då märker man att man har inte särskilt många riktiga vänner. Dom flesta som vi kallar för våra vänner, är bara bekanta. Det gäller att ta vara på dessa sällsynta vänner, ge tillbaks en riktig vänskap till dessa vänner. Vänner växer inte i alla trädgrenar. Visa kärlek för dina riktiga vänner, så får du kärlek tillbaks.

Positiv kommunikation.-----Det är svårt ibland att kommunicera. Om någon vrider och svänger med sina ord, för att förlöjliga eller retas, blir det ett stort stort sår till slut i kommunikationen. I sådana lägen är det klokt att avsluta eller ha en liten paus, med andra ord, tystna mot dessa negativiva människor. Varför spilla sin tid på negativitet? Finns ingen anledning att dröja för länge med nevativa yttringar. Man skadar bara sig själv genom att till slut brukar man ju bli irrirerad och då finns det en stor risk att man uppträder själv negativ. Därför är det bäst att låta det negativa vara, gå förbi det och ägna sig åt trevligare saker, trevligare kommunikation.

Leva harmoniskt.-----Jag är förskyld, bara lite, men känner mig alldeles kraftlös just nu. Vilken känsla det är när man ligger i sängen. Det känns rofyllt i psyket, ett slags harmoni, stillhet finns just nu i mig. Känslan är underbar. Har ni någon gång mediterat och kommit i närheten av en rofylld, tyst tillvaro? Sinnet är öppet, men man strävar efter ingenting. Man bara ligger eller sitter i sin bubbla, där råder det harmoni, ro, inget stress, bara tysthet…kroppen känns lätt, det gör inte ont någonstans, men man är medveten om sin kropp, sina sinnen, sina tankar, sin tillvaro, en tillvaro lätt som bommull…det är lätt att somna då ifall man vill, somna in i ett lugnt sömn, vakna sedan lika lugn och harmonisk…det enda som kanske stör är, törsten, hunger och toalettbehovet, men annars råder det harmoni och lugn i sinnet. Så känner jag mig för tillfället. Att vara sjuk kan alltså ha även en positiv verkan. Man vilar, man stillar sitt sinne…man är bara…man gör ingenting…underbart är vad det är. Jag har inte feber, så jag tänker ta en liten promenad även på eftermiddagen, fast först måste jag försöka sova lite

Hemligheter.-----Om min hemlighet är bara min, ingen annan vet om den, då är min hemlighet fånge hos mig, så att ingen kan börja prata om det. Men berättar jag min hemlighet för någon, finns det alltid en risk att min hemlighet förs vidare från människa till människa, då är det jag som är min hemlighets fånge, på grund av att alla pratar om det, om mig och min hemlighet. Jag är min hemlighets fånge så länge som skvallret pågår. Jodå, lyssna nu…man skall tänka efter minst tre gånger, om det är klokt att ge ut sina hemligheter…

-Verklighet är bra att krydda med lite fantasi---Verkligheten kan vara ibland smärtande, svårt. Därför är det bra att vi har en förmåga att dagdrömma oss bort från verkligheten iaf en liten stund. Alla tål nog verkligheten, men det är en helt anna sak att tycka om verkligheten alltid, för verkligeten är inte alltid en dans på rosor. Så visst är det bra att kunna drömma sig ibland bort från sina svåra eller bara lite gråa verkligheter Fantasi är bra att ha, men man skall akta sig för att man inte drunknar i sina fantasier. Man måste lära sig att hålla en balans mellan fantasi och verklighet.

Ensamhet är ett ställe att besöka.------Att vara ensam ibland att besöka ensamheten, stillar sinnet, man hör tystnaden, man hör sina egna tankar, man har tid att tänka både det ena och andra. Tystnaden hjälper mot det dagliga stresset. I ensamhet kan man samla sina tankar, fundera över sitt liv, mm. Ensamhet och tystnad behövs. Men allra viktigaste för en människa är närvaron av andra människor. Ensamhet kan besökas då man vill vara ensam med sina tankar en liten stund.

Bli en bättre människa.------Att bli en bättre människa, kan vara svårt för många. Med ordet bättre menar jag att man stillat sitt sinne, blivit mer harmoniskt, mindre kritiserande, alltså att man kritiserar mindre, iaf andra människors egenskaper mm. Vissa saker i samhället bör kritiseras, men kritiken bör inte rikta sig till enskilda individer eller vissa människo-grupper, i tron att man själv eller ens egen grupp skulle vara den bästa. När man kommit så lång med sig själv, har man kommit väldigt långt i sin utveckling. Alltså om man vill utveckala sig själv. Men om inte – då sitter man där, är otillfredställd med sig själv, med alla andra också, då är livet fortfarande fullt av kritik, kritiserande, pajkastning, rasism, främlingsfientlighet, mm…

Föredrar du stress eller andlighet i ditt liv?------Nytidens människor iaf här i väst, lever för det mesta i stressiga samhällen. Inte många som har möjlighet eller ork att ta det lugnt, meditera, söka harmoni och andlighet i sitt liv. Statussaker är viktigare för mången, än att ta hand om sig själv, lugna ner sig, söka inåt, hitta sig själv, hitta sitt lugna jag.
- Livet är så mycket mer än bara arbete, arbete och åter arbete. Nu på äldre dar har jag fattat detta. När jag var yngre, stressade även jag. Kanske är det så att med åren blir man visare, kan bli, men alla blir inte det. Hur vi är, hur vi agerar, bottnat oftast i våra förväntningar av livet. Vi vill så mycket, men hinner inte få allt vi vill och önskar. Därav all stress. Man glömmer att leva, man glömmer att ha roligt och då finns andlighet långt borta från den människan.

Behovet av kärlek.-------Det är då när vi har beskymmer och tråkigheter har hänt i vårt liv, som vi behöver allra mest kärlek. Den andres kärlek kan yttra sig t.ex genom att den andre finns där och lyssnar, stödjer, är förstående, ger råd…det är i nöden man brukar känna igen sina riktiga vänner. Kärlek är alltså också att känna kärlek mot en medmänniska, visa att man bryr sig. Sådan kärlek är det finaste kärlek som finns, att bry sig om andra, att visa att man bryr sig.

Glädje, känner du glädje?-----Glädje kan spåras till ett bra tillstånd. Man mår bra psykiskt. Man är nöjd med sig själv och då kan man glädjas över livet, visa glädje till andra. Tänk vad underbart det känns att vara glad och kunna glädjas över att man finns att man lever. Man kan vara fattig eller rik och ändog glädjas. Glädje handlar inte om rikedomar eller kritik till andra människor. Glädje handlar om att man är tillfredställd med sig själv, mår psykiskt bra och därmed har man inga krav på andra människor hur dom skall vara eller bete sig. Man har alltså inga behov av att spegla sig genom andra människor. Man har kunnat skapa ett frifullt och harmoniskt psyke åt sig  Och då är det lätt att glädjas även åt små saker…

Ensamhet i små portioner.------Alla strävar efter att någon gång vara ensamma, helt ensamma med sina egna tankar. Vad är härligare än att sitta i en fåtölj, alldeles ensam, inga andra människor i närheten. Tystnad råder. Då har man ro att samla sina tankar, tänka, filosofera, planera, eller att bara dagdrömma. Ensamhet i små portioner är som balsam för psyket/själen. Fast det är skönt där i ensamhet, är det desto skönare att visstas bland andra människor och vara social. Bland andra människor är vi en i en människomassa, men trots det en individ, en individ som räknas med.

Dina vänner.-----Vänner är d som stannar, när andra sk vänner försvinner. I svåra situationer brukar man lära sig vilka är ens vänner. Det är sorgligt att man måste veta det på ett jobbigt sätt, vilka som är ens vänner. I dagliga livet brukar vi säga att vi har många vänner. Men är det inte så att det är mest bara bekanta, som vi kallar för våra vänner? Vänner skall ju vara trofasta och hjälpsamma. I nöden brövas våra sk vänner, I nöden, när vi har svårt, då visar våra riktiga vänner sin trofasthet genom att stanna hos oss. Riktiga vänner delar även det glada och trevliga med oss. Riktiga vänner har känslor för oss, deras känslor innefattar även andra, inte bara d själva. Riktiga vänner är emotionella, d har utvecklat en egenskap som är mycket fin hos den människan.

Våga vara liten---Man blir inte klok och vis, genom att leka att man är är stor, klok och vis. Nej. Alla är vi små i början, även i det vad gäller vishet och klokhet. I början är vi små. Vi växer kroppsligt. Vi kan även växa i klokhet och vishet. Men klokhet och vishet kan man knappast läsa till sig. Klok och vis kan man bli av erfarenheter man varit med, eller genom att man har skaffat sig en stor portion empati.
- Egenkära människor är inte kloka och visa, dom bara tror sig vara klokare och visare än alla andra. Just denna egenskap att säga till andra att man vet bättre än alla andra, visar, hur små dessa egenkära människor är fortfarande.
- Så det gäller att våga vara liten, vid behov.

Sömngångare.-----D flesta springer framåt med en otrolig fart. Då hinner man inte tänka på vart man är på väg. Och andra sidan, sover man på sätt och vis. Man bryr sig inte att forska och utveckla sina innersta tankar om sig själv, meningen med ens liv. Meningen är väl inte att stressa eller lata bort sitt liv. Livet är ju även annat. Vi har en ”själslig” liv eller vad man nu vill kalla det. Istället att låta denna inre liv sova, kan man börja se sig själv som en andlig person, då kanske kommer tankarna, frågorna, vem är jag, vart är på väg, vart vill jag gå, hur kan jag bli positivare…

Gå vidare i livet.-----När man råkat ut för svårigheter, vilka svårigheter som helst, bör människan förstå att man måste gå vidare, sätta problemet i en alldeles egen lilla vrå i hjärnan, stänga denna vrå, låsa dörren och gå vidare med sitt liv. Man glömmer inte det hända, men man slutar älta det dag in och dag ut. Ingen människa mår psykiskt bra av att älta sina problem en längre tidsperiod. Genon att älta, blir saken bara värre, särskilt då om man kan inte göra något åt problemet. Livet går vidare. Det finns ju så mycket fint och gott man kan ha i sitt liv. Det är onödigt att fastna i ett negativt beteende. Må hända att det är envishet som puttar människor vidare till negativitet. Men psyket mår allra bäst om man kan gå vidare med sitt liv…

Ensamhet är en bra, men att stanna hela tiden i ensamhet är mindre bra.-----Det är skönt att vara ensam ibland. Sinnet behöver vila ibland. Omvärlden kan vara jobbig ibland. Ensamhet en liten stund varje dag lär dig uppskatta människorna i din omgivning och du lär dig att låta dina sinnen stanna en stund, vila, så att du du orkar fortsätta. Ensamhet är inte bra alltid, man får inte stanna hela tiden i ensamhet. Alla människor behöver andras närvaro, en bektäffelse av andra att du finns. Ta vara dom ensamma små stunder du du kan unna för dig, njut av dom, vila sinnet…

Du eller Jag är inte hela världens medelpunkt.-----Man bör inse att ingen är hela världens medelpunkt, varken jag, du, eller ni alla andra. Koncentrera er energi till positiva göranden och säganden istället. På det viset regisserar man ett positivare liv för sig själv. När man själv har förmåga att inte fastna i det negativa, ser även andra oss med lite positivare ögon. Om du är negativ, ser även andra dig som en negativ person. Om du är positiv, skapar du positiv energi runt om dig och andra ser dig som en positiv person som skapar positiva vibrationer i omgivningen. Därför får man ofta samma mottagning av andra, alltså likadan energi som man själv sänder utåt till andra.

Känn dig inte underlägsen.-------Alla bestämmer själv hur man känner sig. Själklart försöker omgivningen påverka vårt sinne, vårt självförtroende. Men vi själva och ingen annan , beslutar hur vi reagerar. Ingen annan rår över våra känslor än vi själva. Vi människor har en benägenhet att skylla på andra, allt det negativa i vårt liv, fast det är vi själva som har bestämt att känna negativt, känna sig underlägsen…Vi själva regisserar vårt liv. Om vi vet det där och håller det i minnet, kan vi faktist börja regissera vårt liv lite mer positivt. Våra tankars kraft är enormt starkt.

Hur vi ser omgivningen.-----Vi ser med vårra egna ögon, så som sinnet säger till oss. Om vi är ledsna, ser vi allt så sorligt ut. Om vi är arga, ser vi sakerna med arga ögon. Om vi är glada, ser vi sakerna med glada ögon, osv. Hur vi är, hur vi mår, det är avgörande hur vi uppfattar sakerna. När man vet detta, borde det vara det enda rätta att lära sig bli positivare för att kunna se saker med positiva ögon. Då mår vi bra. Alltså, var mer mer positiv än negativ. Det går.

Rodnande människa.-----Oh jovisst, människan rodnar av olika orsaker. Men det gör knappast andra djur. Vi har lärt oss vad som är fel och vad som är rätt. Vi vet vad det gällande moralen säger om det eller det. Vi vet vad vi gjort, vi vet vad vi sagt, vi vet vad vi tänkt och vi vet vad vi tänker. Undra på att människan har anledning att rodna. Av djuren är det väl bara vi människor som har denna stora förmåga att tänka effektivt, prata och känna vad moralen säger. Men visst kan man rodna också bara av blyghet.

Många sanningar.-----Alla ser världen med sina egna ögon, med sina alldeles egna ögon, ögon som har färgats av var och ens egna psykiska/mentala/andliga tillstånd. Därför kan ingen se världen och dess händelser på samma sätt. Varianterna är oerhört många. Alla varianter har en sanning till just den eller den betraktaren. Men ens egen sanning behöver inte vara andras/allas sanning. Förvänta alltså inte att alla måste ha dina åsikter om allt. Acceptera att världen är full av sanningar, lika många sanningar som det finns människor.

Hitta nya vägar när man är vilse.-----Den som tror sig hela tiden ha rätt, har inte lätt att hitta nya saker, nya vägar eller olika nyanser. En som tror sig alltid ha rätt och veta allt, ser allt antingen svart eller vitt, precis som fanatiska människor gör. Den som inte vet allt och vet att han hon vet inte allt och en som ofta känner sig vilse i samhällets olika yttringar om en och samma sak, han hon söker, letar och hittar. Den vilsne har lättare att söka nya vägar, han hon vågar se sig omkring, upptäcka, utveckalas och gå framåt. Det gäller alltså att våga söka, våga leta. Det är farligt för en själv att stagnera och stå där som en åsna.

Ha barnasinnet kvar.-----Att ha barnasinnet kvar, är en härlig företeelse hos en människa. Barnen är ju ganska så öppna, läraktiga, vetgiriga, sannings-sägare. Barnen har inte ännu lärt sig att föreställa något/någon, utan barn är sig själva. Vi vuxna visar sällan vårt sanna natur utåt, vi visar en tillgjord sida av oss. Vi fick ju som barn höra att var inte så barnslig, bli vuxen någon gång, gör inte så, gör inte så, säg inte så, säg inte så. Till slut lydde barnet och började ljuga för sin omgivning, började leka vara den person/personlighet, som vuxna krävde att han eller hon skulle vara….Såååå, gott folk, släpp barnet i dig loss ibland. Var dig själv någon gång. Det är en mycket befriande känsla att göra så ibland men var varsam med dina ord, såra ingen.