Taqqiyya, al-taqiyaa (förställning),
är en doktrin inom shiitisk islam som tillåter att en troende döljer eller på andra sätt gör avsteg från sin tro, om de annars skulle riskera döden eller allvarlig förföljelse.
Etymologi
Begreppet taqīyya(تقیة) (uttalas tagiyeh på persiska) härrör från den arabiska roten Waw-Qaf-ya, som betyder "fromhet, hängivenhet, uppriktighet, och gudsfruktan, och det betyder den ljusstarkaste stjärnan".[2] Ordet självt betyder ursprungligen "försiktighet", men har inom shiitisk jurisprudens alltså kommit att beteckna rätten att förneka eller dölja sin tro för att skydda det egna livet.
Ursprung
Bruket att dölja sin tro under farliga förhållanden har sitt ursprung i Koranen som inte klandrar dem som döljer sina övertygelser i dessa fall.[3] Både sunnitiska och shiitiska kommentatorer anser att Q 16:106 specifikt hänvisar till fallet med Ammar Ibn Yasir, som tvingades avstå från sin tro under fysiska påtryckningar och tortyr.[4]
På samma sätt ålägger Koranen (3:28) troende att inte ta sällskap med tvivlarna om de inte gör det som ett sätt att skydda sig själva. "Låt inte de troende ta dem som förnekar sanningen för sina allierade i stället för de troende - eftersom han som gör detta avskär sig från Gud i allting - om det inte vara att skydda dig mot dem på detta sätt ..."[5] När det gäller 3:28 skriver Ibn Kathir, en framstående auktoritet: "Den som vid någon tidpunkt eller rädsla placera sin [otrogna '] ondska kan skydda sig själv genom yttre show." Som bevis för detta citerar han Muhammeds kamrat, al-Hassan, som sade, "taqiyya är acceptabelt tills Domedagen [dvs, för all framtid]."
Al-Tabari å sin sida skriver i sin berömda Koran-kommentar: "Om någon tvingas till att uttrycka otro med sin tunga för att undkomma sina fiender, under det att hans hjärta säger motsatsen, skall han inte klandras för detta, ty Gud dömer sina tjänare efter deras hjärtas tro." Al-Tabari förklarar dock vidare att det bara är rättfärdigat för en muslim att dölja sin tro om han befinner sig i dödlig fara, och att martyrskapet är att föredra. Om han hotas bör han dock i första hand utvandra till en fredligare plats, där han tillåts praktisera sin religion öppet, "ty Guds jord är vidsträckt".[2]
Shiitisk användning
Som en minoritet som lever under politisk dominans av sunnimuslimer, skyddade shiiter ofta själva genom försiktighet. I den shiitiska juridiska litteraturen finns det en rad situationer där taqiyya kan användas och behövas. För shiitiska muslimer innebär taqiyya att dölja sin tro när avslöjandet av den skulle resultera i fara
Sunnitisk synpunkt
Medan sunniter är överens om att det är tillåtet att dölja sin tro för att skydda sitt liv, skiljer de sig dock mycket i jämförelse med den shiitiska synvinkeln. Begreppet taqiyya finns inte sunnitisk teologi eller jurisprudens. Att på olika sätt bryta mot trons föreskrifter sin tro under extrema eller krävande omständigheter kallas "idtirar" (إضطرار, ordagrant "nödsituation, undantagsfall"). Detta syftar inte specifikt på att dölja sin tro, utan på att det är tillåtet för den troende att exempelvis konsumera förbjuden (haram) mat som vin eller griskött, om detta krävs för att skydda dennes liv. Under inga omständigheter kan denna doktrin rättfärdiga ett "taktiskt" undanhållande av de egna trosföreställningarna, exempelvis för att exempelvis främja religionen. I sunnitiska sammanhang tillmäts det tvärtom stor betydelse att tillkännage sanningen (det vill säga den sanna tron), och personer som på olika sätt fått utstå lidande eller martyrskap för att de framhärdat i sin tro framhålls ofta som förebilder för andra troende.[10]
