Barn har inga hämningar

Det kan ses och uppfattas som genialt att vara öppen, inga hämningar, säga vad man tycker och tänker, våga alltså mer, våga uppträda fritt. Så gör d flesta små barn. Men när åren går, försvinner barnens öppenhet, barnens spontanitet. Föräldrarna och andra vuxna kväver barnens spontanitet, gör inte så, säg inte så, svär inte, slå inte, osv osv. Samtidigt ser och hör barnen att d vuxna gör själva det vad d kräver att barnen skall inte få göra. Undra på att barnen blir lite förvillade och funderande och till slut har d lärt att uppträda lika falskt som vi vuxna.
Med falskt menar jag att för det mesta tänker vi helt annorlunda än vi pratar. Vi kan ha elaka konstiga tankar om allt och alla, eller roliga tankar, men vi har blivit lärda att inte säga det man tänker, tänk först och tala sedan.
Men ingen har lärt barnen att vårda sina tankar. Ingen tar itu med andras eller sina egna tankar. Ingen pratar om kraften som tanken har. Tankar kan orsaka både det ena och det andra. När vi inte har någon kontroll över våra tankar, blir man ofta sina egna tankars slav, både i gott och ont.

Alla pratar om vädret

Vädret kan man prata för det mesta utan bråk 😉 Just därför att ingen kan göra något åt vädret. Sedan finns det en stor skara människor som aldrig är nöjda med vädret, d bara klagar och klagar.
Vädret skall man ta sådant det är. Man kan önska eller hoppas, men det är ingen ide att ständigt klaga på vädret, man mår bara dåligt då, klagandet skapar negativa vibrationer hos klagaren och klagarens omgivning.
Njut av vädret, hurudan den än är. Försök iaf, försök, så ser du att du mår mycket bättre 🙂

Lyssna noga vad den andra säger

Det med skaller precis likadant som all annan prat, att det är jätte svårt att föra det vidare korrekt. Vi kan nästan aldrig återge det ordagrant vad andra har sagt, därför lägger vi till våra egna ord och utelämnar vissa ord. Då återger vi det inte korrekt. Och nästa berättar vidare, osv osv. Ni kan kanske ana hur pratet går till sedan. Pratet, skvallret har växt nästan till så mycket att man kanske inte längre pratar om det ursprungliga.
Så det handlar egentligen inte om att vi inte lyssnar, det handlar om vår oförmåga att minnas alla ord vad den andra sa.

Vill du alltid ha sista ordet??

Om du alltid vill ha sista ordet, kommer du inte ha många att prata med. Du blir lämnad ensam, nästan ensam. Kloka människor lämnar dig, för det är ingen mening att diskutera med dig, för du lyssnar inte vad andra säger. Det enda som betyder något för dig, är dina enga ord, dina egna åsikter. Bara lika envisa tjatare fortsätter tjata med dig 😉 Du missar alla kloka människor. Men är det inte så att lika leker bäst med varandra? Kloka med andra kloka och tjatare/dum med andra tjatare/dumma. Så är det.

Säger du vad du tänker??

Om man inte tänker det minsta på vad man säger till andra, säger man sådant som man tänker. Alla vet vi ju hurudana tankar människan har. Våra tankar är oftast mycket negativa och kritiserande och elaka. Men vi säger inte det vad vi tänker. Vi är alltså oärliga. Men samtidigt är vi medgörliga, emotionella och sociala. Vi flesta alltså väljer våra ord, t.ex att inte såra andra.
Medans det finns vissa som vräker elakheter ur sin mun, sådana tänker inte det minsta på vad d skall säga. Då är det lätt att såra andra, vara elak.

Ordspråk, sant eller falskt?

I mången ordspråk finns en liten gnutta sannig i. Man måste bara hitta den lilla sanningen, den lilla sköra sannings-tråden i ordspråken. 😉
Vissa ordspråk är provocerande, vissa sanna, vissa falska, vissa är helt konstiga, många ordspråk går att tolka…var och en tolkar på sitt vis.
Jag älskar att leka med ordspråk. Ordspråk medför alltid att man utvidgar det lästa och plötsligt har man en tanke i hjärnan, en tanke, kommen ur ordspråket 🙂

Var försiktig med person-kritik

Var försiktig att ge person-kritik. Du skall minnas att alla har fel. Ingen är helt fel-fri.

Artighet kan dölja naturliga impulser

T.ex 1. En kvinna tittar på väninnan och säger: ”Vilken ful frisur du har idag.” Där finns ingen artighet, bara rak och åsikt.
T.ex 2. En kvinna tittar på väninnan och säger: ”Du har håret annorlunda idag, varför?” Det där var väl artigt, en fråga utan kritik.
– Impulsen att säga rakt ut att hon tycker att väninnans frisyr är ful, kan sägas artigt genom att undra, varför denna nya frisyr idag.
Impulsiv prat kan skapa konflikter. Att vara mycket impulsiv i sitt prat, kan vara sårande och göra andra olyckliga. Man kan även göra en massa saker impulsivt, saker som inte är särskilt bra.
Det gäller alltså att inte vara alltför impulsiv, men inte en ständig artig heller. Någonting mittimellan. Lagom är bäst 😉

Har du ett gott humor?

Humoret syns/hörs i dina ord, i dina miner. Är du en evig gnällare, avundsjuk, hatare, osv osv? Eller är du en med ett gott humor, en som älskar alla, en som tycker om alla, en som kritiserar andra ytters lite, osv osv.
Visa humor i livet, var glad, var nöjd, lev ditt liv och låt andra leva sina liv. Då mår du bra.

En åsikt

Många pratar om sina åsikter som om d vore sanna, fakta. Man försöker övertyga den andre och om den andre vill inte acceptera denna åsikt som sann fakta och ta det till sig, blir åsikts-sägaren arg och sur.
Det är på det viset vänner eller bekanta, kan börja bråka och bli ovänner med varandra. Kommunikations-problem kan detta kallas.

Själen vill ha kontakt till varje pris

Så sannt så. Livet vore tomt utan kontakt med andra människor. Positiv kontakt är det vi skall sträva efter. Men tyvärr, alla kan inte det där med positiv kontakt. Då söker d negativ kontakt, hela tiden. När d inget vet om positiv-kontakt, måste d söka med negativitet. Negativ kontakt är bättre än ingen kontakt alls. Men med negativ kontakt sår man ondska, då får d också tillbaks ondska i någon form. Det är deras kontakt att söka bråk, gräl, konflikter. Det är synd om dessa människor.
Jag träffar personligen nästan aldrig sådana människor. Men i en liten och gräslig forum, har jag läst ofta en kvinnas negativa kontakt där, det är otroligt gräslig och negativt vad hon skriver, det enda hon gör är att provosera. Stackarn. Och vissa är ”dumma” nog att bli provoserade av kvinnans negativitet. Påängterar här att jag själv skriver inte i någon forum, men tycker det är kul att läsa vad andra skriver och hur d kommuniserar med varandra.

Bevara vår hemlighet

Vi berättar ibland våra hemligheter till andra och väntar att den andre skall kunna vara tyst om våra hemligheter. Men det är omöjligt nästan. Vi kan ju inte ens själva bevara våra hemligheter, utan ibland vill vi att någon annan skall också veta våra hemligheter. Redan det att vi berättar själva, borde väcka en tanke hos oss att alla hemlisar kommer till dagsljuset så småningom. Vi människor älskar ju att skvallra. Oftast är skvaller helt ofarligt. Vi pratar om andra människor, utan att mena något illa. Och att bevara andras hemligheter, det är vi inte särskilt bra på, på grund av vårt lust att skvallra att prata med andra.
Allra bäst är att inte säga något om sina hemlisar till andra. Risken finns ju alltid natt våra hemlisar blir allmänna diskussionsämnen. Bli inte arg ifall någon berättar vidare det du sagt, granska istället ditt eget beteende, du kommer att märka att även du gör likadant.

Den som lyssnar, den pratar bra

Om man lyssnar noga vad andra säger, verkligen lyssnar, då hör man vad andra säger och då är det lättare att prata om det, när man lyssnat. Då behöver man inte gissa vad den andre sa, man har då inga behov av att analyserara helt galet det sagda. Så lyssna noga. När du återger det vad den andre sa, då stannar du i det sagda/sanningen. Då är risken minimal att du lägger i ditt tal sådant som den andre inte sa. Du slipper en massa problem. Förstår du?

Gå i dina egna fotspår

Eget initiativ är det bästa. Då vet alla att du har en egen vilja att du har förmågan att gå dina egna vägar, leta efter nya vägar, bana vägen som en pionjär.
– Alla vågar inte gå sina egna vägar. D är härmapor. D vandrar andras välkända vägar, d vet att dessa vägar är nästan utan risker. D har valt det lätta, det redan banade andras vägar. Av d väntas inte heller särskilt mycket eller borde åtminstone inte väntas något nytt. D som vandrar andras vägar, går i andras spår.
– Hitta dina egna vägar, så att andra ser att du har förmågan att förnya dig. Du kommuniserar med andra genom dina vägar. Det är bättre att kommunisera själv med egna ider.

Den mänskliga hjärnan är som en paraply

Med öppenhet vinner man mycket mer än med en stängd dörr. Öppna dina tankar, ditt hjärna, öppna din dörr, den inre dörren, betrakta världen med ett öppet sinne. Då vinner du mycket.
– Med stängda lyktor, med stängda dörrar, stagnerar du i dina tankar och godkänner bara det gamla och vardagliga. Du missa allt nytt.
– Så lev med ett öppet hjärta, öppen dörr, öppna tankar…bli upplyst, våga leva…

Alla spelar roller i sina liv

Det är nog bara små barn som är fortfarande så naturliga att d spelar inga roller, d är som d är och inget mer. Ju äldre barnen blir, lär d av äldre barn och av vuxna att spela roller. Naturlighet försvinner sakta men säkert. Barnet leds in i olika roller. Det är liksom tvunget att spela roller i samhället. Naturlighet accepteras inte av samhället. Samhället har lagt en massa tysta och även en hel massa talade regler, som alla måste lära sig, lära sig spela rollerna.
– Att spela roller, är ett sätt att kommunisera med varandra på varandras villkor, inte alltså fritt.
– Tänk om man kunde vara naturlig, men snäll? Tänk om man bara lärde barnen att vara snälla, men lät allt annat vara i fred. Då skulle vi slippa spela olika roller ständigt i våra liv.
– Numera är det endast hemma i ensamhet vi slipper spela roller, det är i ensamhet vi vågar bara oss själva. Egentligen ganska grymt, eller hur?
– Om man spelar alldeles för stor roll i sitt eget liv, alltså sättar sig själv som nummer ett på alla vis, själviskt, klagande, skrytande, då har man behov av att visa upp sig, ses och synas, med vilka metoder som helst. Sådana människor är det synd om. Hela deras liv baserar på att spela roller om sig själva.

Fjäskare vill hålla med alla

Det finns faktist lite sanning i det där. Det är inte ofta man träffar en som håller hela tiden med alla. Själv har jag träffat några få sådana. Deras avsikt är att vara vän med alla, men på längden brukar d inte kunna klara av det. Någon gång med tiden, märker man ju att bakom ryggen håller d med när någon pratar illa om andra. D håller med så för att d vågar inte säga emot, d lyssnar och nickar. Så gör d med alla. Till slut kan man inte lita på d i vissa situationer, för ibland krävs det att alla säger öppet sin åsikt om något. Problemet är att d själva anser sig vara vän med alla. Men vänskap är mer än bara att hålla med. Vänner brukar våga prata öppet med varandra och säga sina åsikter. Man behöver ju inte prata illa om andra, jag menar inte sådant, men allt annat är ju fritt att lufta sina åsikter med varandra. På arbetet kan dessa fjäskare upplevas som mycket negativt.

Bevara dina hemligheter själv

Om man har hemlisar, är det bästa att låta d fortsätta att vara hemlisar. Inte ens egna sk. kallade vänner har alltid förmågan att behålla dina hemligheter som hemligheter. Det är ett mänskligt beteende att skvallra. Trevlig skvaller gör inte skada. Men skvaller som skadar är alltid otrevliga. Vi ser hur man nu gottar i kungens festskandaler eller vad man nu skall kalla d. När man ser att media och bloggar svallrar (även jag skvallrar), då är det lätt att förstå skvaller är svårt att inte föra vidare.
– Så behåll dina hemlisar som dina . Du kan aldrig vara säker att dina hemlisar förs inte vidare till andra. Eller ännu bättre, ha inga hemligheter alls, våga vara öppen, då kan ingen skada dig genom att skvallra om dina hemligheter, när du inga hemligheter har. 🙂 Kommunisera öppet, ärligt.

Är du rädd att skaffa ovänner?

Den evige fjäskaren, får aldrig några riktiga vänner. Vänner får man inte genom att fjäska, genom att inte våga säga sin åsikt, genom att hela tiden hålla med….Det flesta människor uppskatta sanningen, ett öppet talat åsikt. Var inte rädda för att prata. Man behöver inte hålla med hela tiden. Att lyssna på kritik, skvaller eller annat illasinnat prat utan att våga säga sin mening, är detsamma som att du håller med. Tystnad talar för sig. Tänk på det.

Hur känner man en annan människa?.

I ljuset ser man ansiktet, man ser ansiktsminerna, man ser alla kroppens signaler, kroppspråk och man hör rösten. I mörkret ser man inte ansiktet, man ser inte kroppspråket. I mörkret hör man rösten, man hör skillnader i det talade, tonläget. Då kan man avgöra kanske hur den människan är. Man måste lita på röstens nyanser för att avgöra hurudan den människan är. Och självklart vad man gör, vad man skall göra. Handlingen, berörningen och rösten säger mycket av, hurudan människan är. Det ögat inte ser, det känner man med örönen och hyn, hörsel och känsel för berörning. Fast om ögonen får också vara med, då är det lättare att säga hurudan den eller den människan är. Är du bra med att avläsa en människa, hurudan han/hon är? kan du det där med tyst kommunikation, vibrationer?

Behandla andras fel lika försiktigt som dina egna.

Tänk om alla gjorde det? Då skulle det vara mycket behagligare här på Jorden. Och alla vet vi varför vi kritiserar varandra? Vi människor har det lite svårt att erkänna våra egna fel, inte ens för oss själva och ibland är vi inte ens medvetna om alla våra egna fel. Men desto bättre ser vi andras fel och ofta är det dessutom så att felen vi ser hos andra, är fel som även vi själva har. Vi alltså speglar. Vi använder andra som speglar för våra egna fel. Varje gång du känner lust att kritisera någon, granska först dig själv, förmodligen har du precis samma fel själv 🙂 och då kan du försöka förbättra dig. Var försiktig med personlig kritik till andra.

Är du missnöjd med andra?

När man klandrar och är missnöjd med andra människor, innebär det oftast att man egentligen är missnöjd med sig själv. När man är inte nöjd med sig själv, kan man omöjligt vara nöjd med andra människor. Så som du beter dig mot andra, så är du själv. Det är många människor som tänker inte på det där. D tror att d är såååå bra jämfört med andra och därför klandrar d hela tiden andra. D har inte ännu förståt att felet ligger hos d själva. Hur skulle man kunna förstå detta? Man måste nog själv komma på att förändra sig själv och låta andra vara ifred.

Artighet

Om man är mycket impulsiv, då har man inte plats för artighet. Impulserna tar över, man bryr sig inte ifall man sårar någon. Man kanske t.om inbillar sig att genom att prata eller handla impulsivt, behöver inte ta hänsyn vid andra människor. Det är dåraktigt att tänka så. Dåliga impulser kan döda kärleken, vänskapen. Är det värt det? Naturligtvis inte. Genom att lära sig uppträda någorlunda artigt, finns det en liten garanti att artigheten låter dåliga impulser inte komma till utan av våra sinnen. Och artighet kan faktist löna sig. Artig uppträdanden skapar förtroende, samhörighet, gemenskapskänsla, mm. har märkt redan för flera år sedan att det är inte många som intresserar sig i känslor på nätet, i bloggar. Många gillar kändis-skvaller, det ser jag ju i min andra blogg, som innehåller numera nästan enbart skvaller, mest skvaller om familjen 

Till vem kan man tänka högt?

Mycket kan man tänka högt för en vän. Men även vänner har en gräns hur mycket d kan lyssna på dina tankar. Och det är helt beroende på vad du tänker. Tror du att vännen din vill lyssna hur länge som helt, om du tänker högt och elakt om vännen din? Vänner tål d inte heller vad som helst och hur mycket som helst. Här måste man alltså använda suntförnuft ifall man vill ha sina vänner kvar.
– Riktiga vänner är bra att lyssna på dina beskymmer och sådant. D vänder inte ryggen åt dig. Behandla dina vänner så som du vill att andra skall behandla dig (alltså bra), använd yttrandesfrihet med klokhet, bli inte en ragata för dina vänner. Annars är risken stor att du mister alla dina vänner.

Vad sa jag?

– Det är så lätt hänt att man missförstår det den andre säger. Vissa människor missförstår med flit det vad den andre säger. Och resten förstår inte riktigt det vad den andre sa. Då är det färdigt, det är bäddat för bråk och gräl.
– När man inte förstår vad den andre sa, då brukar man börja tolka det vad den andre sa, tolka det så som man tror att den andre menade men sa inte.
– Kommunikation är en svår sak. Det är svårt att kommunisera. Särskilt på nätet kan det bli stora missförstånd. Det är nog lite lättare att säga sin mening, men att skriva sin menig är mycket svårare.

Vad säger du

Ofta pratar vi utan att tänka på hur vi pratar. Vi tänker ju inte alltid i förväg vad vi skall säga. Mycket av det vi säger, säger vi spontant. Hur skulle det gå om vi var tvungna att hela tidet tänka först vad vi skall säga? Mycket sakta. Därför släpper vi ut ur oss ofta våra tankar som vi kanske inte borde släppt ut. Fin-känslan kan fattas när det hettar till i diskussioner.

Människan har ju sina tankar, tankarna flyter ju hela tiden. Och tankarna är ju inte alltid så vackra och snälla. Vi kan tänka oerhört dumt och elakt eller fantiserar och drömmer…allt släpper vi inte ut, vi behåller mycket av våra tankar inom oss själva. Små barn däremot kan vräka ur sig vad som helst, barnen har inte ännu lärt sig att gömma vissa av sina tankar.

Så det gäller att lära sig ta hänsyn vid varandra även vad gäller det vad vi säger 🙂 Det är så lätt så att såra varandra med vårt prat.

Våga vara liten, då är du också stor

Har du ett lugnt och harmoniskt liv? Kan arbetande människor vara lugna hela tiden? Kan man balansera lugnet och arbetslivet?
Man kan balansera lugnet och arbetslivet, men då måste man våga vara lugn och sluta stressa och inte bry sig om omgivningens stressande och chefernas uppmaningar att jobba mer, jobba mer, jobba snabbare, jobba snabbare. Det krävs mod att hoppa av denna ekorrhjul av stress i arbetslivet. Få lyckas med det. D som lyckas, känner sig lyckliga och lugna.
Arbetslivet behöver inte vara stressigt. Jobba i din egen takt, alla har ju sin individuella arbets-takt. Ingen är lik den andre. Därför är det helt galet att cheferna kräver att alla skall jobba lika mycket, ungefär i samma takt.
Det bästa är att våga bryta sig ur denna ekorrhjul till arbete. Du måste ju även leva när du är äldre, du måste orka leva även när du blivit äldre. Det är meningslöst att slava som dåre. Väx upp, ta hand om din hälsa. Hälsan är viktigare, än ägarnas vinst.

Våga vara liten, då är du också stor

Att våga vara barnslig, en smula barn, visar att du är stor, en vuxen människa. Det är nämligen inget fel t.ex att ha barnasinnet kvar. Våga leka, skoja, skämta, är att vara vuxen. När en vuxen förstår att ha barnasinnet kvar, förstår han/hon att en vuxen kan ha humor, temperament, men ändog vara vuxen.
Akta dig för att bli en stel, allvarlig och sur vuxen.

Bli stor genom att vara liten

Att våga visa att man vet inte allt, att våga fråga och åter fråga, att våga lyssna till andra att våga visa att man är inte vackrast och bäst…….det är i sådana tillfällen man är liten, man har vågat vara liten.
Iom att man vågat vara liten, det krävdes mod och inre styrka och det gjorde dig till stor, en stor klok och vis människa

Glädjen är frukt…

Glädje visar att man mår bra att livet känns bra, allting känns bra. Glädje är en yttring av ett bra tillstånd. Glädje syns utåt, andra kan se om man är glad och känner glädje inom sig. Glädje kan vara även smittande. När andra ser att du visar glädje, brukar det vara smittande, glädje-viruset 😉 Det är underbart att visstas bland folk som visar glädje. Det motsatta smittar också, men den smittan är natt-svart.

Erfarenhet är viktigt

Vissa saker här i livet kan man inte lära sig genom att läsa från böcker. Utan egna erfarenheter är man fattigare, man vet bara det var andra skrivit, men man saknar känslan som man får av egna erfarenheter.
Därför bör man vara försiktig i sitt tal, när det gäller sådant man ingen egen känsla har, ingen egen erfarenhet. Det kan gälla både positiva eller negativa erfarenheter. Det där kan man älta hur mycket som helst, det kommer alltid att finnas människor som är högmodiga och allvetare enligt d själva 😉

Tänker du positivt eller negativt?

Tidningar är fulla av negativa händelser från världen. Räcker det för dig att läsa om dessa händelser i tidningar? Eller ägnar du dina dagar att skriva om händelserna i din blogg, vara kritisk och negativ? Vissa kallar det för att försöka ändra på världen. Men samtidigt får man en mycket negativ bild av människor som reagerar negativt hela tiden.
Det är inte bra att spy ut sin negativitet ut i internet varje dag. Det är precis som att man vill att alla skall bli kritiker. Visst, ibland måste man kritisera. Men livet måste ju ha även positivt i bloggar. Eller är det kanske så att det negativa lockar mer läsare än det positiva? Så är det nog. Jag märker själv skillnaden i förr och nu. Det negativa drar folk till sig, det är det negativa som man tycker är intressant.
Många individer i världen, alla med alldeles egna personligheter, både positiva och negativ. Alla får plats 🙂 Var och en av oss måste få själva bestämma vår egna väg i livet.

Lugnar pengar nerverna??

Visst lugnar pengar nerverna. Om man har väldigt lite pengar så det knappast räcker till maten, då är man nervös och tänker hela tiden, vad skall man göra, vad äta, varifrån få pengar. Sådant är stressande för ens nerver.
När man pengar har, då har man ne sak mindre att stressa. Man blir inte lycklig av pengar, lyckan sitter inte i pengar, men pengar lugnar verkligen nerverna. Pengar gör ju livet behagligare att leva med. Man måste ju ha pengar för att kunna äta, ha kläder och bo någostans.